Svenskt skogsbruk står inför en ny verklighet de kommande åren. Sågverken är optimistiska och investerar i år rekordsumman 4,1 miljarder kronor i ökad kapacitet och förädling av skogsprodukter. Samtidigt visar Skogsstyrelsens scenarier att den långa period av ökade uttag ur skogen är över och avverkningspotentialen i skogen minskar framöver.

Det lär leda till en ökad kamp om skogen, och stor brist på virke.
– Vår sammanställning pekar på att sågverken ökar kapaciteten med 10 procent de närmaste åren. Det innebär ett ökat timmerbehov på uppemot 5 miljoner kubikmeter, men frågan är var det timret finns, säger Johan Freij, skogsexpert på Danske Bank.

I den senaste rapporten ”Skog och Ekonomi” har Danske Bank gått igenom branschens planerade investeringar under 2023 och Skogsstyrelsens analys (SKA22) för svensk skog.

Det svenska skogsbruket får nu räkna med lägre avverkningspotential i stora delar av landet. Tuffast blir det i Götaland med ett sänkt utrymme på cirka 4 miljoner kubikmeter, en minskning med 10 procent. Nya och kommande EU-regler om skyddande av skogsmark och biologisk mångfald påverkar också framtida uttag från skogen eftersom Sverige ska lagra mer kol i skogen.

– Sågverken har haft bra lönsamhet och det är därför naturligt att de investerar i sin verksamhet. Men med brist på timmer utmanas lönsamheten. Vi spår en konsolidering på marknaden med uppköp men också nedläggningar, säger Johan Freij på Danske Bank.

Rapporten Skog och Ekonomi tar även upp den senaste prisstatistiken för skogsnäringen:
Priset på trävaror faller samtidigt som timmerpriserna ökat.
Prisfallet på trävaror kommer trots låga säsongsmässiga trävarulager och minskad global produktion.
Priset på pappersmassa närmar sig botten när pappersproducenterna minskar produktionen.
Priset på skogsmark har sjunkit i stora delar av landet i takt med ränteutvecklingen. I norra delen av landet fortsätter dock priset att stiga.
Råd till skogsägarna i hela Sverige

Södra Sverige har fortfarande de högsta virkespriserna så rådet är att slutavverka framför allt grantimmer.
I Mellansverige finns ingen anledning att hålla igen på avverkning och gallring – och se till att utnyttja de höga energivedspriserna.
Norra Sverige bör få landets starkast prisbild framöver så det är ett mycket gott läge att gallra och slutavverka.