En av de uppgifter som måste utföras på en mjölkgård, och som kanske är mindre allmänt känd, är verkning av kornas klövar. Det bör göras minst två gånger per år för att korna inte ska få förvuxna klövar och för att förebygga klövproblem. Klövverkning är ett tungt och riskfyllt jobb. Drygt 80 procent av klövvårdarna uppger att de har varit med om en arbetsolycka, och flera av olyckorna var allvarliga.

Klövverkning innebär att man slipar ner kornas klövar med en klövfräs, en sorts vinkelslip med frässkiva. Klöven ska vara lagom lång i tån, ha rätt vinkel och vara urgröpt så att kon kan stå korrekt med rätt belastning.

Cirka 75 klövvårdare
Cecilia Lindahl vid RISE Jordbruk och livsmedel har undersökt klövvårdarnas arbetsmiljö och säkerhet med finansiering från Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens SLO-fond. Hon har samlat in information via litteratur, genom enkäter till de cirka 75 verksamma klövvårdare som finns i Sverige, och följt några av dem i deras arbete.

– De vanligaste orsakerna till olyckor var enligt enkätsvaren att de hade blivit sparkade, klämda eller översprungna av korna, eller att de förlorat kontrollen på klövfräsen på grund av ett kast eller att den träffats av en spark, säger Cecilia Lindahl.

Ofta handlade det om allvarliga olyckor: frakturer och djupa skärsår. Arbetet med att verka klövar är också monotont med hög risk för belastningsskador, och innebär exponering för buller, vibrationer, dåliga ljusförhållanden, kyla och halkrisker.

Kornas ben fixeras
Det är vanligt att någon från gården hjälper klövvårdaren vid den verkstol som används vid klövverkning. För den som assisterade bedömdes största riskmomentet vara när kornas ben skulle fixeras, vilket görs genom att man lägger ett rep runt kons ben, och då risken var stor att bli sparkad eller klämd.

– Jag fick idén till den här undersökningen när jag under min doktorandtid studerade djurhantering vid drivning av kor till verkstolen, och såg hur tufft klövvårdarna hade det. Deras arbete har vad jag känner till inte studerats tidigare, säger Cecilia Lindahl.

Undersökningen resulterade i förslag till förbättringar i arbetsmiljö och rutiner runt verkstolen, och hur verkstol och klövfräs skulle kunna utvecklas tekniskt för att bidra till bättre arbetsmiljö för klövvårdare och assistent.