När det gäller svinnet i livsmedelskedjan i Sverige så slängs den mesta maten i hemmen. På grund av risken för vissa smittor och det varierade innehållet finns idag inga möjligheter att använda hushållens svinn som foder till djur. Samma gäller för matsvinn från restauranger och storkök. Störst potential till att använda svinn som foder finns troligtvis i livsmedelsindustrin, hos grossister och lager. Det visar en ny rapport om hur mer kan bli foder från livsmedelskedjan.

Att ta tillvara på matsvinn och restprodukter på ett effektivt sätt minskar miljöpåverkan och kan bidra till en mindre sårbar livsmedelskedja. Det är viktigt att de producerade resurserna tas tillvara på bästa sätt både i normala tider och vid perioder av exempelvis torka eller annan foderbrist.

– I första hand ska man alltid sträva efter att förebygga matsvinn men när det inte går är det mer resurseffektivt att det kommer till användning som foder än att det blir avfall, säger Karin Lindow som har lett arbetet med rapporten.

Kostnaden borde kunna minska
Rapporten föreslår att det ska undersökas om kontrollen kan samordnas inom områdena livsmedel, animaliska biprodukter och foder. Idag måste livsmedelsföretag som vill lämna ut foder kontrolleras av två olika myndigheter och därför betala mer i kontrollavgift. Kostnaden och bördan borde kunna minska, särskilt för de mindre livsmedelsföretagen.

Foder måste alltid vara säkert
Rapporten slår fast att det behövs mer kunskap för att fler ska kunna använda matsvinn och restprodukter. Foder måste alltid vara säkert. Generellt är möjligheterna utifrån lagstiftningens krav större för matsvinn och restprodukter med vegetabiliskt innehåll, eftersom animaliskt innehåll i vissa fall kan innebära en större risk för smittor.

Utveckla logistiken mellan företag
En hel del matsvinn och restprodukter blir foder redan idag såsom bröd, potatis, melass, drav och drank. Oftast sker detta genom kontakter direkt mellan företagen. En förmedling som underlättar logistiklösningar och kan förmedla kunskap skulle kunna minska praktiska hinder. Rapporten som tagits fram i samarbete med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket pekar också på att det behövs bättre uppföljning över matsvinn och restprodukter, för att veta vad som finns och för att åtgärder ska kunna sättas in.

– Vi hoppas att rapporten ska ge ökad kunskap på området. Vi tror att fler kan göra mer för att livsmedelskedjans resurser ska tas tillvara, säger Karin Lindow.