Kriget i Iran riskerar att få omfattande konsekvenser för Europas och Sveriges livsmedelsproduktion. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal och Lantmännens strategichef Patrik Myrelid bevakar utvecklingen och förklarar vilka effekter ett långvarigt krig kan få för svenska konsumenter.

– Hormuz-sundet stängdes nyligen på grund av situationen i Persiska viken. Hur påverkar detta världsekonomin och den globala handeln? säger Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen.
Persiska vikens betydelse för det globala utbudet av olja, naturgas och LNG (flytande naturgas) samt kvävegödsel är vida känt och störningar leder till snabbt uppåtgående priser. Eftersom naturgas och LNG är den främsta energikällan för produktion av kvävegödsel även utanför Mellanöstern, så påverkas exempelvis EU:s egen produktion av kvävegödsel också av gasmarknaden. Omkring 25-30 % av den globala kvävegödseln i form av urea exporteras genom Hormuz-sundet, primärt till de asiatiska marknaderna.

Hur påverkas svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter?
Den tidigare krisen i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina handlade främst om att utbudet av spannmål påverkades, men även om exporten av gas till den europeiska kvävegödselindustrin. Den pågående konflikten i Iran påverkar de två främsta insatsvarorna till växtodlingen, nämligen drivmedel och kvävegödsel. Lantbrukarnas odlingskalkyl påverkas väldigt negativt i nuläget av de kraftigt stigande priserna på drivmedel och gödsel. Rent praktiskt finns en stor del av kvävegödseln redan på gårdarna inför det stundande vårbruket som påbörjas i södra Sverige under mars månad, men priserna på gödseln var väldigt höga redan när denna gödsel köptes in. Som livsmedelsproducenter och konsumenter är vi beroende av att ha tillgång till kvävegödseln. Utan den så kan vi endast räkna med en halv skörd.

Vad händer om konflikten blir utdragen och sundet förblir stängt?
Den främsta oron skulle jag säga är knuten till krigets omfattning och längd. Om vi börjar tala om månader av kringskuren kvävegödsel- och drivmedelsproduktion riskerar det att få allt allvarligare konsekvenser för livsmedelsproduktionen. Gödselproducenterna har under våren siktet inställt på innevarande odlingssäsong, men ju närmare sommaren vi kommer desto mer börjar de att producera för odlingssäsong 2027. Marknaden följer givetvis de här parametrarna.

Vad skulle Sverige och Europa kunna göra för att bli mindre beroende av energi och mineralgödsel från området?
EU befinner sig i en knivig situation när det gäller försörjningen av växtnäring i form av mineralgödsel. De europeiska gödselproducenterna är beroende av naturgas och följer med i gasmarknadens utveckling. Eftersom EU har en svag intern energimix så är konkurrenskraften globalt svag även för växtnäringen. Trots de goda intentionerna med klimattullar (CBAM) och tullar mot rysk gödsel så bidrar även detta till att sänka den internationella konkurrenskraften för EU:s jordbrukare ytterligare.

Sverige har en än mer utsatt situation genom att vi inte har någon mineralgödseltillverkning alls. Lösningen för svensk del bygger på att på sikt producera grön mineralgödsel utifrån vår hållbara energimix. Det finns en handfull lovande initiativ, men en kommersiell lösning är sannolikt några år bort i tiden. Den geopolitiska situationen understryker behovet av att agera proaktivt för en hållbar och långsiktig svensk lösning. På kort sikt behöver vi komma i gång med beredskapslagring av mineralgödsel. Den typen av lager skulle köpa oss tid. Enligt Jordbruksverket ligger detta i planerna. I växtodlingen finns det inga andraservar, man måste helt enkelt ha varan att tillgå vid givna tidpunkter för att ha chans till fullgod skörd.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen:

Vilken påverkan kan detta få på matpriserna?

Vad kriget i Iran och stora delar av Mellanöstern återigen visar är hur oberäknelig utvecklingen i världen är just nu och hur snabbt produktionsförutsättningarna i olika branscher påverkas av externa chocker. Hela den svenska livsmedelskedjan prövas återigen när priset på olja och gas skjuter i höjden. Självklart genom ökade produktionskostnader för lantbrukarna, men också genom ökade kostnader för transporter, emballage och energi i förädlingsledet. Vi vet lika lite som någon annan hur uthålligt kriget blir och i vilken omfattning olje- och gastransporterna i Hormuz-sundet störs ut. Men håller de kraftigt ökade energipriserna i sig blir det en ofrånkomlig påverkan på svenska livsmedelspriser.

Vad innebär detta för Matpriskommissionens arbete?

Matpriskommissionens arbete att visa hur momssänkningen faller ut är mycket komplext. Uppgiften är svår även under lugna och fredliga omvärldsförhållanden. Som läget är just nu när det blåser orkanvindar på världsmarknaden, blir uppgiften i princip omöjlig. Både jordbrukare, livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln kommer, om kriget i Iran blir varaktigt, att utsättas för kostnadsökningar de inte själva kan absorbera, utan tvingas föra vidare till konsumentledet.

Har Matpriskommissionen fakta kring hur kostnadsutvecklingen ser ut för företagen inom livsmedelskedjan?

Det korta svaret är nej. Tanken är att Matpriskommissionen, genom en kausal ansats i analysarbetet, ska kunna korrigera för prisökningar i konsumentledet kopplade till produktionskostnadsökningar i livsmedelskedjan. Därefter ska de landa i en slutsats om momssänkningen kom svenska konsumenter till del fullt ut eller inte. Problemet är att kommissionen inte har full insyn i företagens produktionsprocesser, hur de tusentals företagen inom bland annat förädlingsledet arbetar med terminer och valutassäkring i en stormig tid. Facit över livsmedelsbranschens kostnadsutveckling finns inte alltid i offentliga prisindex eller spotpriser på världsmarknaden. Med tanke på det faktaunderskott Matpriskommissionen har att förhålla sig till är det därmed centralt att de också intar en ödmjuk hållning när de lägger fram sina slutsatser kring matmomssänkningen i september.