Reningsprocessen av avloppsvatten och hanteringen av avloppsslam ger utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet negativt. Slammet bör lagras så kort tid som möjligt och gärna tillsättas urea, rekommenderar forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, som har deltagit i ett projekt under ledning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Rening av avloppsvatten är bra för miljön, eftersom det minskar utsläpp av ämnen som kan skada vattendrag och natur, som tungmetaller. Men det är känt sedan tidigare att både reningsprocessen och hanteringen av avloppsslam belastar miljön genom utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan, som har 298 respektive 25 gånger så stor negativ klimatpåverkan som koldioxid – även om olika undersökningar har visat på stora variationer av utsläpp.

– Det är viktigt att minska dessa utsläpp, men vi behöver mer kunskap om vad som styr dem för att veta hur vi ska göra, säger Agnes Willén, som är anställd vid JTI och går en forskarutbildning vid SLU.

Forskar om slam
Hennes forskningsämne är lagring och spridning av slam från reningsverk, och det fyraåriga forskningsprojekt som hon nu har deltagit i, har givit en hel del resultat.

– När vi täckte slamlagret minskade utsläppen av lustgas, medan utsläppen av metan ökade. Däremot minskade utsläppen nästan helt av lustgas och mycket kraftigt av metan när man tillsatte urea (urinämne) till slammet före lagringen, säger Agnes Willén.

I den systemanalys som gjordes av resultaten kom man fram till att systemet där slam behandlades med urea och spreds på våren hade allra lägst klimatpåverkan.

– Användning av slam som gödselmedel ger låga utsläpp av växthusgaser, och minskar dessutom användningen av mineralgödsel och därmed också utsläpp från sådan produktion, säger Agnes Willén.

Bränn slam utan lagring
Att samförbränna slam med biobränsle för produktion av fjärrvärme kan också ge låg klimatpåverkan, men bara om slammet inte behöver lagras eller transporteras.

Rening av avloppsvatten ger normalt väsentligt större klimatpåverkan än slamhantering. Det är framförallt vissa typer av rening av vattnet från slamavvattningen, det så kallade rejektvattnet, som ger höga lustgasutsläpp. Men en tydlig slutsats från projektet är att utsläpp av växthusgaser varierar kraftigt mellan reningsverk, därför rekommenderar forskarna att alla reningsverk gör egna mätningar av växthusgasutsläpp från rening av avloppsvatten.

Projektet har genomförts av SLU, JTI, IVL – Svenska miljöinstitutet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) med huvudsaklig finansiering från Formas och Svenskt Vatten Utveckling. Det presenteras i SVU-rapport nr 2015-02 Minska utsläpp av växthusgaser från rening av avlopp och hantering av avloppsslam. Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik, och finansieras av kommunerna.