2017 blev laddhybridernas år inom nybilsregistreringen – de dominerar supermiljöbilssegemtet som är årets raket. Men på totalmarknaden är nio av tio nya bilar fortsatt fossila. 2018 förutspås rena elbilar och gasbilar öka kraftigt, på dieselns bekostnad, allt enligt 2030-sekretariatets granskning av bilåret 2017 med prognos för 2018.

Utvecklingen 2017 i fem punkter – och prognos för 2018:

1. Bilförsäljningsrekord. 379 255 nya personbilar, 55 382 nya lätta lastbilar och 6 197 nya tunga lastbilar registrerades 2017. Det är rekord för alla tre kategorier. För personbilar är 2017 bäst någonsin, före 2016 och 2015. Vi bedömer att totalmarknaden 2018 backar något, till 360 000 bilar (samma bedömning som BilSweden), med en ökning första halvåret 2018 för nya bilar som får höjd skatt om de registreras efter 1 juli, och andra halvåret för laddbara bilar och gasfordon.

2. Supermiljöbilsrekord. Supermiljöbilarna ökade med 48 % 2017 jämfört med föregående år, till 19 210 bilar, motsvarande 5,1 % av den totala marknaden under januari-juni. Supermiljöbilar innebär framför allt laddhybrider; renodlade elbilars marknadsandel minskade hösten 2017. 2018 bör rena elbilar få ett uppsving, tack vare 60 000 kronor i bonus mot dagens premie på 40 000 kr, av utbyggnaden av laddinfrastruktur, Ladda hemma-bidraget och många nya modeller på marknaden. Laddbara bilar bör 2018 kunna stå för 10% av nybilsregistreringen.

3. Miljöbilarna ökar. Miljöbilsandelen ökade 2017 till 17,2 % jämfört med 16,5 % under 2016. Hela ökningen skedde andra halvåret 2017; till dess minskade marknaden. Ökningen består helt av hybridbilar; gas- och etanolbilar backade. 2018 bör definitionen ändras till att motsvara bonusklassade bilar, och gasbilar bör öka något tack vare att de från den 1 juli får en bonus på 10 000 kronor, samtidigt som motsvarande dieselbil blir dyrare – men avsaknad av gasmodeller förhindrar ett större uppsving.

4. Diesel backar. Diesel är fortsatt det vanligaste drivmedlet för nya bilar, men andelen har minskat till 49,1 % av nyregistreringen mot 52,3 % under 2016. Dieselandelen har dessutom minskat successivt under året och var i december 44,8 %. Här finns också en trolig ökad skillnad mellan registrering och försäljning, där många handlare har osålda lager av dieselbilar. 2018 bör dieselandelen minska ytterligare, pga höjd skatt från 1 juli för flertalet modeller, diskussioner om dieselförbud i innerstäder och ett ökat utbud av laddhybrider.

5. Lätta lastbilar = diesel. Inom lätta lastbilar är dieselns dominans total, det finns inga laddhybrider, gasversionerna går knappt att finna i statistiken och de eldrivna står för en mycket liten del av marknaden. Till skillnad från supermiljöbilspremien så gäller kommande bonus malus också lätta lastbilar och minibussar. Efterfrågan ökar på el- och gasdrivna, men utbudet är klent och därför blir försäljningsökningen till en början liten.

Nedan genomgås dessa fem punkter mer utförligt.

Bilförsäljningsrekord

2017 registrerades 379 255 nya personbilar i Sverige, upp 1,9 % mot året innan. 28 085 nya lätta lastbilar registrerades, en ökning med 10,2 % jämfört med samma period förra året, och 3 078 nya tunga lastbilar registrerades, en ökning med 7,4 %.

Vi bedömer att den kraftiga ökningen beror på en stark konjunktur, köpstarka hushåll, rekordlåga räntor och en stabil arbetsmarknad. Vi bedömer också att hushållen har en bristande tilltro till att kollektivtrafiken kan lösa de transportbehov man har, samt att stimulans som reseavdrag och milersättning fortsatt gynnar bilen som färdmedel.

Försäljningsrekordet är miljömässigt inte så glädjande som det kunde ha varit, eftersom det trots ökningen för supermiljöbilar till klart övervägande del är bilar som inte uppfyller politikens mål om fossiloberoende eller är ens i närheten av det klimatmål för transportsektorn som riksdagen nyligen antagit.

Supermiljöbilsboom: Laddhybrider dominerar

2017 nyregistrerades 19 210 supermiljöbilar mot 12 995 under 2016. Sverige har därmed en tredjeplats i Europa när det gäller laddbara bilars marknadsandel, med 5,1 % – efter Norge och Island, men före alla andra EU-länder. Inom segmentet registreras det mer än tre gånger så många laddhybrider som rena elbilar, vilket är problematiskt eftersom endast elbilarna kan sägas vara fossilfria – men de laddhybrider som dominerar registreringen har en relativt god räckvidd på el.

Troliga skäl till utvecklingen inom superniljöbilssegmentet är:

• -Det nu finns flera attraktiva laddhybrider, inte minst från stora bilmärken.
• -Elbilar och laddhybrider likabehandlas som förmånsbilar, vilket gör det enklare att välja en laddhybrid.
• -Elbilar är mer beroende av laddinfrastruktur än laddhybrider, och denna behöver fortsatt byggas ut mer både vad gäller snabb- och destinationsladdare.
• -Halveringen av supermiljöbilspremien för laddhybrider har inte fått särskilt stor effekt eftersom det är få privatbilskunder bland de som väljer dessa bilar.

Miljöbilarna backar

2017 var miljöbilsandelen enligt den miljöbilsdefinitionen som gäller från 1 januari 2013 17,2 %, mot 16,5 % 2016. Under första halvåret minskade miljöbilsandelen successivt och var i juni var 14,2 %, men återhämtade sig därefter. Inom miljöbilssegmentet är drivmedelsmixen:

Drivmedel Andel 2017 Andel 2016

Diesel 39,1 % 54,1 %

Laddhybrid 22,4% 16,3 %

Elhybrid, icke-laddbar 25,3 % 17,1 %

Gas 5,9 % 6,5 %

El 6,5% 5,9 %

E85 0,9 % 1,2 %

De stora skillnaderna inom miljöbilssegmentet gentemot 2016 att dieselbilar minskar, medan laddhybrider och icke-laddbara hybridbilar ökar. Också elbilar ökar men inte alls i samma utsträckning som mediebilden kan ge sken av, och enbart i december 2017 är andelen bara 4,5 % mot 7,8 % i december 2016.

På miljöbilarnas topp-tjugo finns åtta dieselbilar (nio i fjol), fyra laddhybrider (fyra), fyra icke-laddbara hybrider (fem) och tre rena elbilar (två) och en gasbil (ingen). Första etanolbil ligger på 28:a plats (22:a). De tre elbilarna ligger på plats 18, 19 och 20 medan den ledande gasbilen ligger 12:a, allt enligt BilSwedens statistik. Mest sålda miljöbil är Toyota Auris hybrid, följd av laddhybridversionen av Volkswagen Passat.

Troliga skäl är att

• -Stimulansen i form av fem års fordonsskattebefrielse är för svag; ökningen beror mer på att enskilda bilmärken marknadsfört sina hybrider.
• -Bilar för etanol E85, som historiskt dominerat segmentet, har i stort sett försvunnit från marknaden, efter bl.a. tidigare skattehöjning på drivmedlet.
• -Gasbilar drabbas av att Volvo aviserat att de inte längre tänker byggas gasbilar, samt att Mercedes slutar leverera gasbilar till taximarknaden.
• -Det kommande bonus-malus systemet med en trolig förändring av miljöbilsdefinitionen har försatt branschen i vänteläge.

Lätta lastbilar = diesel

Inom segmentet lätta lastbilar finns inga laddhybrider medan antalet nyregistrerade eldrivna lätta lastbilar (högst 3,5 ton) har ökat sedan förra året. 2017 var det 314 mot 273 under 2016. Överlägset mest registrerade i kategorin var Renault Kangoo ZE, som ensam stod för över 50% av. Flera skåpbilar som tidigare fanns i gasversion, finns nu endast som diesel.

Troliga skäl är att

• -Supermiljöbilspremie gäller inte lätta lastbilar, som därmed inte har någon tydlig stimulans för byte.
• -Utbudet av modeller för förnybara drivmedel har minskat.

Förslag för 2018

Mycket av det 2030-sekretariatet efterfrågat sker 2018;

• –bonus-malus beskattning på exakt de bonusnivåer som vi föreslagit; 60 000 kronor för rena elbilar, 10 000 kronor för gasbilar och bonus för laddhybrider beroende på utsläpp. Att det också gäller lätta lastbilar påskyndar en omställning även i detta segment.
• –Reduktionsplikt för drivmedel, innebärande att andelen klimateffektiva biodrivmedel successivt ökar i både bensin och diesel och att rena biodrivmedel långsiktigt skattebefrias efter EU-godkännande.
• –Förmånsvärdet ändras så att det någorlunda harmoniserar med bonus-malus.

För nybilssegmentet föreslår vi fortsatta förändringar under 2018 bl.a. avseende:

• –Miljözoner för personbilar och lätta lastbilar, så att kommuner som så vill kan införa det från 2020, med bättre villkor för biogas/fordonsgas än vad som föreslogs i utredningen.
• –Ändrad miljöbilsdefinition, så att den är i linje med de bilar som är bonusklassade.
• –Krav på myndigheter att köpa, leasa och hyra enbart bonusbilar.
• –Ändrad parkeringslagstiftning, så att det blir lagligt för kommuner att gynna t.ex. bonusberättigade miljöbilar med billigare parkering.
• –Utökad information, så att bonus malus-beskattningen blir begriplig för konsumenten som därmed lättare kan göra gröna val.

2030-sekretariatet har därutöver en lång rad förslag inom de andra delar av omställningen som krävs för att till 2030 nå klimatmålen för transportsektorn. Se bl.a. www.2030-sekretariatet.se.

2030-sekretariatet den 2 januari 2018

All statistik är hämtad från BilSwedens preliminöra nybilsregistreringar för 2018.