SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar två nya webbaserade verktyg för att göra livet lättare för sötvattenskräftor, kräftskivor, för myndigheter som arbetar med kräftfrågor och för kräftfiskare och kräftentusiaster i Sverige och övriga Europa. Kräftor är något av en nationalrätt i Sverige och vi konsumerar årligen runt fem miljoner kilo på kräftskivorna i augusti, vilket är världsrekord.

Dels lanseras en uppdaterad version anpassad för alla digitala plattformar av ”Kräftmytkrossaren” (http://www.krafta.nu) som nu har elva år på nacken. De fördomar, halvsanningar och myter om kräftor som fortfarande lever kvar presenteras som ett tjugotal påståenden och de bemöts och krossas av vetenskapliga fakta och statistik.

– Nu när kräftsäsongen närmar sig frodas rykten och tvärsäkra men osanna påståenden som aldrig förr, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. En av de mest skadliga myterna för kräftpestspridningen, det framtida kräftfisket och flodkräftan är att signalkräftan är immun mot kräftpesten. Detta är helt fel. I verkligheten är den både en kronisk bärare av pesten och kan dö själv av sjukdomen.

Kräftmytkrossaren är en guldgruva för kräftintresserade med allt från tidningsartiklar i dagspressen, gamla filmer, klipp från radio och TV och rapporter, till fördjupade internationella vetenskapliga artiklar. För första gången finns sajten nu i en engelsk version och i en finsk version framtagen i samarbete med University of Eastern Finland i Kuopio.

Dessutom lanseras den nationella kräftdatabasen på webben (http://www.slu.se/kraftdatabasen/) och stora delar blir tillgängliga för alla. Kräftdatabasen innehåller uppgifter om signal- och flodkräftor i Sverige. I databasen kan man söka, titta på, och ladda ner data om var kräftor finns, skapa statistik från utförda provfisken och söka efter pestdrabbade vatten.

I dag används kräftdatabasen i flera olika nationella och internationella forskningsprojekt. Databasen är också ett handläggarstöd för en rad olika myndigheter i kräftfrågor.

– Vi arbetar kontinuerligt med uppdateringar för att bredda och förbättra databasens funktioner. Kräftdatabasen är beroende av att uppgifter om kräftorna kommer in till oss, säger Patrik Bohman, forskare vid SLU Aqua. Därför är det mycket viktigt med ett nära samarbete mellan SLU och nationella, regionala, och lokala myndigheter, fiskets organisationer, fiskevattenägare och med allmänheten.

Arbetet med båda projekten har delfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten.