Företag som bygger solcellsparker kan enligt Ludvig & Co göra vinster på 500 000 kronor per hektar och år. Även om de betalar lantbrukare bra jämfört med jordbruksarrenden riskerar markägare att gå miste om enorma belopp då vinsterna långt överstiger vad företagen betalar för arrendet.
– Erbjuder man då markägaren 12 000 till 15 000 kronor per hektar, då skulle jag känna mig tämligen lurad, säger Nils Johan Ingvar-Nilsson, affärsrådgivare på Ludvig & Co.

Solcellsbranschen är just nu på stark frammarsch och företagen letar ständigt efter ny mark för att kunna bygga solcellsparker. Företagen vill arrendera marken under lång tid och det är inte ovanligt att ett kontrakt löper 30–45 år.

Jordbruksarrenden i Sverige låg år 2020 i genomsnitt på 1 800 kronor per hektar och år. I exempelvis Skåne kostar arrenden betydligt mer och genomsnittspriset är drygt 3 600 kronor, enligt Jordbruksverkets statistik. Arrenden långt över 5 000 kronor är heller inte ovanliga i Skåne. I ljuset av det betalar solcellsföretagen bra för att få arrendera marken.

Nils Johan Ingvar-Nilsson är affärsrådgivare på Ludvig & Co och han beskriver det nuvarande läget som en guldrusch och att det pågår en huggsexa om marken i jakt på platser att projektera. Men han påpekar att markägare inte ska sälja sig för billigt därför att det finns stora pengar att tjäna på sol-elen och markägarna borde kräva en större del av kakan.
– Det kortaste avtalet jag har sett är på 35 år. Sedan erbjuder de då mellan 6 000 och 15 000 kronor per hektar och år. Ibland erbjuder de 3–4 procent av bruttointäkten, säger han och menar att det är en väldigt liten betalning sett till den kalkyl han har tittat på från ett företag som vill arrendera mark.

En faktisk kalkyl som en lantbrukskund bett honom titta på löper över 30 år med 45 öre som startpris och en årlig elprishöjning på 2 procent. Intäkten ökade alltså 2 procent om året.
– Den gav en genomsnittlig vinst per hektar och år på 500 000 kronor, säger han och menar att de summor som markägaren erbjuds inte är i närheten av den vinst bolagen kan göra.
– Då skulle jag känna mig tämligen lurad, eller tämligen oschysst behandlad, så ska jag säga.

I exemplet var investeringskostnaden 4,4 miljoner kronor per hektar och skrevs av efter fem år. På grund av kostnadsökningar är investeringen troligtvis dyrare idag men elpriserna har gått upp ännu mer.
Idag erbjuder bolagen i regel någon form av KPI-justering och att betalningen för arrendet stiger i takt med att elpriset också går upp. I ett annat avtal Nils Johan Ingvar-Nilsson tittat på ger en annan utdelning till markägaren.

– I det här exemplet skulle markägaren få 13 000 kronor som bas. Om elpriset stiger till en krona per kilowattimme då får lantbrukaren 127 000 kronor per hektar. Då kan du ju tänka dig vilken vinst solcellsföretaget gör, säger han.

Hos solcellsföretaget Energiengagemang märker man tydligt hur intresset ökat bland markägarna.
– Telefonerna går varma och det är ett jättestort intresse, säger Sven Bodestedt, projektutvecklingschef hos Energiengagemang och beskriver hur priserna för arrenden förändrats.

– Tidigare var praxis 10 000 kronor per hektar men det har förändrats genom åren. Nu är prisbilden mycket mer skräddarsydd efter markens beskaffenhet och hur långt det är till nätanslutningen, säger han.

Energiengagemang förespråkar att markägaren ska ha både en fast och en rörlig del i sina avtal för att kunna få en större del av vinsten om elen blir dyrare. Men hur mycket de själva kan tjäna på en hektar mark vill han inte kommentera.
– Det är inga siffror jag kan gå ut med. Men däremot är det klart att vi måste göra en vinst på varje projekt för att bolaget ska överleva i 30, 40 eller 50 år som vi har åtagit oss att driva parkerna, säger han.