Efter en period med prisfall på spannmål är det en del analytiker som nu rapporterar om att botten antagligen är nådd. Det är inte omöjligt att de har rätt, men å andra skidan har samma analytiker i över ett år ansett att botten varit nådd och nu ska priset upp, men det har fortsatt ner. 

Marknaden tar ingen hänsyn till produktionskostnaden och vilket pris växtodlarna anser sig behöva för att odlingen ska bli lönsam. Det är endast ett par faktorer som styr spannmålspriset; tillgång och efterfråga, mätt en bit fram i tiden samt vad stora investerare på råvarubörserna vill placera sina pengar i och inte.
Under en lång period sitter investerarna kort i spannmålsterminer och tror således inte att priserna stiger den närmsta tiden och lagren av spannmål i världen är visserligen på en historiskt liten nivå men enligt marknaden tillräckliga. Skördarna runt om i världen ser även ut att bli så stora så att efter ett års konsumtion bibehålls de utgående världslagren av spannmål.
Så länge det inte uppstår ett bekymmer som minskar skörden rejält i någon viktig odlingsregion ser det således inte ut som att spannmålspriset stiger. Dock ska tilläggas att denna säsongs skörd totalt i världen blir ett rekord enligt prognos, en skörd som så här långt ser ut att uppnås. Men för att då fortsätta med bibehållna utgående lager, samtidigt som konsumtionen ökar något år efter år, krävs det att skördarna slår nytt rekord varje år.
Med ny teknik, effektivare lantbrukare och bättre sorter är det självklart möjligt. Men det faktum att det hela tiden försvinner åkermark ur produktion och att många är oroliga för negativa klimatförändringar är det en del som talar för att skördeökningarna inte kan fortgå i evighet och när det blir ett faktum minskar lagren och priserna stiger sannolikt.
Ett annat sätt för att få upp spannmålspriset är att tillräckligt många lantbrukare i världen minskar sin produktion till följd av svag lönsamhet. Det kan vara att vissa arealer inte odlas eller att odlingen blir mer extensiv till följd av för dyra gödsel, som exempel.
Å andra sidan upplever framförallt lantbrukare i EU svag lönsamhet eftersom gödseln är kostsammare här än i resten av världen samt att priset på åkermark är stort. Att lantbrukare i EU minskar sin odlingsintensitet är ytterst tveksamt.

Upp och ner
Förändringarna denna veckan blev på Matif i Paris minus 0,1 procent för vete, plus 2,9 procent för majs och minus 1,8 procent för raps. På Chicago Board of Trade gick vete upp med hela 3,0 procent, majs steg i pris med 2,1 procent medan sojan steg med 2,2 procent.
Att det går mer upp i Amerika kan bero på ökade satsningar på biobränsle, bra priser på mjölk och kött samt en förhoppning att ett nytt handelsavtal blir klart med Kina inom kort och därmed ökad export.

Aktuella dagspriser för fysisk vara i Sverige är inte tillgängliga nu under ett par veckor fram till skörd då handeln med fysisk vara är liten. Lantbruksnytt återkommer med dessa priser så fort de är tillgängliga igen.