Efter ett år med stabilare väder, rimligare kostnader och en fortsatt stark efterfrågan på svenskproducerat har framtidstron i det svenska lantbruket återvänt och stabiliserats under 2024. Det framgår av den fjärde kvartalsrapporten i konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund. 

– Det är väldigt glädjande att företagens positivare syn på konjunkturen framåt ligger kvar på en hög nivå, och inte ser ut att vara en tillfällig fluga. De förbättrade förutsättningar vi sett under året behöver ligga kvar framåt så att investeringsviljan och investeringsbehovet i företagen kan omvandlas till verklig investeringsförmåga, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef för Lantbrukarnas Riksförbund.
I årets fjärde mätning av Grönt Näringslivsindex stabiliseras synen på den framtida konjunkturen bland företagen i det gröna näringslivet. Totalindex landar på rekordhöga 109 (där 100 indikerar en neutral syn på konjunkturen) vilket är 19 punkter högre än i fjol. Alla ingående delbranscher förutom växtodling ser fortsatt positivt på konjunkturen. Skogsbruksindex slår rekord och ökar med drygt fyra punkter till 121.
– Att företagen i det gröna näringslivet tror på bättre tider är viktigt både för det gröna näringslivet och för Sverige. I en osäker omvärld behöver vi stärka Sveriges försörjningstrygghet och öka produktionen av både livsmedel, energi och förnybara inhemskt producerade råvaror. För det krävs företag med lönsamhet och muskler att kunna investera, säger Anna Karin.

Investeringsbehovet är stort
Sammantaget visar undersökningen att synen på konjunkturen i branscherna i det gröna näringslivet nu har stabiliserats, men fortsatt behöver många företag återhämta sig ekonomiskt efter flera tuffa produktionsår präglade av höga kostnader och dåliga skördar. Investeringarna inom lantbruket ligger fortfarande på historiskt låga nivåer, trots en stabilare och mer positiv syn på konjunkturen. Samtidigt växer en investeringsvilja fram, särskilt bland animalieproducenter där många nu säger att de vill expandera. Resultatet dröjer dock, eftersom det tar tid att bygga fler stall och öka antalet djur.
– Efterfrågan på svenska livsmedel är fortsatt stark, och det finns en minst lika stark vilja hos företagen att producera mer kvalitativa produkter till fler. Om 2025 kan erbjuda fortsatt stabilitet kommer fler kunna omvandla investeringsviljan í konkreta satsningar på att öka sin produktion och investera i klimatanpassning och stärkt beredskap på gårdsnivå, säger Anna Karin Hatt.

Ökad svensk nötköttsproduktion
Produktionsresultaten i det gröna näringslivet är bättre än föregående år. Den svenska nötköttsproduktionen har exempelvis ökat med hela tre procent under 2024.  Även om skörden inte levde upp till förväntan så är det preliminära resultatet för skörden av spannmål (5,1 miljoner) 18 procent bättre än 2023. Lönsamheten i företagen bedöms som god, både jämfört med 2023 och framgent.
– Om Riksbanken kan fortsätta sänka reporäntan enligt den räntebana de presenterat, marknadsräntorna sjunka och hushållens köpkraft fortsätta öka, finns goda möjligheter för en starkare utveckling i det gröna näringslivet under 2025, säger Anna Karin Hatt.

Resultat för de olika delbranscherna fjärde kvartalet 2024, jämfört med tredje kvartalet (i parentes):

Växtodlingsindex 98,9 (105,1): Index sjunker med sex punkter jämfört med föregående kvartal. Nedgången beror att skördeutfallet inte nådde upp till förväntningarna. Trots detta visar växtodlingssektorn ett relativt positivt utfall som är 38 punkter högre jämfört med samma period 2023. Det svara intresset för nyinvesteringar i maskiner understryker behovet av långsiktig ekonomisk stabilitet inom sektorn.

Animalieindex 107,8 (107,4): Index ligger stabilt från föregående kvartal och sedan de låga nivåerna under 2023 har index stärkts med hela 25 enheter. Lägre räntenivåer, uppåtgående avräkningspriser och stabila priser på insatsvaror leder tillsammans till god framtidstro i branschen. Mest positiva är producenter inom mjölk, gris och nöt med stigande avräkningspriser och ökad vilja att investera samt expandera.

Trädgårdsindex 102,1 (102,8): Index går svagt nedåt men ligger fortfarande på den positiva sidan. Synen på prisutvecklingen har gått ned något under det senaste kvartalet. Jämfört med föregående år har också synen på insatsvaror och lönsamheten sjunkit något. Efterfrågan bedöms som god men har backat sett över hela året. Frilandsodlingen och växthusodlingen har gått bra. Prydnadsväxter har sålt det som odlats men dragit ned på produktionen. Plantskolorna är mer negativa.

Förädling och tjänster 107,9 (108,4) Index har stabiliserats och ligger kvar på en hög nivå. Konjunkturen upplevs som stark bland livsmedelsförädlare och entreprenörsföretagen där lönsamheten liksom efterfrågan utvecklas uppåtgående riktning. Hästföretagen bedömer konjunkturläget som fortsatt dystert och ny statistik från Svensk Travsport och Hästavelsförbundet visar på stora nedgångar i antalet betäckningar som resultat av en minskad efterfrågan.

Skogsbruksindex 121,2 (117,0): Index når en ny rekordnivå och ökar med fyra punkter och har nu stigit samtliga kvartal i år. Prisbilden ligger fortsatt på en historiskt hög nivå men uppfattningen om framtida prisutveckling har dämpats något. Mycket talar för att bristsituationen på virkesmarknaden består en tid framåt men avgörs till sist av lönsamhetsläget inom industrin som är beroende av hur den globala ekonomin utvecklas.

Om Grönt Näringslivsindex (GNI) från LRF
Grönt Näringslivsindex är en konjunkturmätare fokuserad på de gröna näringarna, vilka innefattar verksamheter baserade på jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö, inklusive primärproduktion och tjänster på gårdsnivå. Totalt omsätter det gröna näringslivet 151 miljarder kronor. Läs mer om GNI här: Grönt Näringslivsindex – LRF