Ny studie av regelverk för utländsk arbetskraft visar att regeringens politik kommer att innebära stora nackdelar för svenska företag jämfört med Finlands, Danmarks och Storbritanniens.

I Gröna arbetsgivares rapport konstateras att dessa länder har ett lönekrav på 40–76 procent av medianlön, jämfört med de 80 procent som svenska företag ska betala från den 1 november. I ett andra steg nästa år förväntas kravet höjas till 100 procent, motsvarande 34 200 kronor i månaden.
Rapporten visar att bland lantbruksarbetare ligger 80 procent av den aktuella gruppen arbetskraftsinvandrare under 80 procent av medianlönen (27 360 kronor). Om regeringen väljer att gå vidare med sina planer höjs nivån till 100 procent nästa år, vilket medför att all utländsk arbetskraft från tredje land inom lantbruket kommer att hamna under lönekravet. Även inom skogsbruket är det många som kommer att hamna under nivån. I dag sätts lönenivåerna utifrån kollektivavtal som är slutna mellan fack och arbetsgivare.
– Om regeringen med försörjningskravet på 27 360 kronor underkänner parternas framförhandlade lägstalöner kan man fundera på hur de ser på den egna organisationen där till exempel Försvarsmakten idag betalar en lägsta lön på 22 000 kronor till sina soldater, säger Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare.

Undersökningen visar att företagen i Finland, Danmark och Storbritannien beläggs med relativt sett lägre kostnader än vad de svenska kommer att belastas med för att kunna anställa utländsk arbetskraft. Därutöver har de undersökta länderna infört olika undantag och snabbspår för att företagen ska kunna klara sin kompetensförsörjning. Undantagen har visat sig nödvändiga men innebär samtidigt ökad byråkrati och oförutsägbarhet för företagen.
– Det är en olycklig utveckling. Samtidigt som politiken säger att vi ska öka vår självförsörjningsgrad skapar man hinder för de gröna näringarna genom att öka kostnaderna i förhållande till omvärlden, säger Lena-Liisa Tengblad.

Regeringens beslut om försörjningskrav för utländsk arbetskraft från tredje land innebär i praktiken också ett ingrepp i den svenska partsmodellens tradition av att fack och arbetsgivare hanterar lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden.
– Våra lant- och skogsbruk har på grund av den svaga kronan redan idag svårt att hitta den utländska arbetskraft som krävs för verksamheten. När det nu dessutom ska bli dyrare än våra kollektivavtal får vi samtal från medlemsföretag som inte vet hur de ska kunna bära lönekostnaderna, berättar Lena-Liisa Tengblad.
Gröna arbetsgivare vill att regeringen pausar utredningen om att ytterligare höja lönekravet och analyserar vilka konsekvenser det beslutade försörjningskravet på 80 procent av medianlön får, samt gör en noggrannare analys av konsekvenserna i förhållande till konkurrentländer.