Vinsten kan öka rejält genom att gå från nio till tolv meters avstånd i fasta körspår, men än så länge är det problem att erhålla maskiner som passar helt perfekt.

I och med tillkomsten av tolv meter breda skärbord till tröskorna har de lantbrukare som anammar tekniken med fasta körspå börjat snegla på möjligheten att minska antalet spår på fältet genom att köra med bredare redskap.
Att köra med fasta körspår på tolv meters avstånd innebär att avkastningen på fältet ökar jämfört med nio meters system.  Anledningen är att det bara blir spår på 15 procent av ytan vid den större maskinbredden mot att man packar 20 procent av ytan i den andra.
Enligt Johan Arvidsson, på markvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet, SL, kan man räkna med ungefär halv skörd i spåren.
Till det kommer sänkt maskinkostnad beroende på större och effektivare maskiner samt vinsten av ökad skörd mellan spåren.
Att få siffror på det hela är däremot omöjligt. Det finns danska försök i sannmål, majs, potatis och vall men inga uppgifter är tillgängliga därifrån som beskriver ekonomiska förhållanden.
En annan fördel med tolv- i stället för niometer är att det förstnämnda är mer anpassningsbart till andra maskiner på gårdarna eftersom många växtskyddssprutor och gödningsspridare är 24 meter breda.
Harvar och såmaskiner som klarar tolv meter är inte helt vanliga ännu. Det ser lite bättre ut på såmaskinssidan där kunderna kan välja bearbetande tallriksmaskiner från Amazone, Horsch, Gaspardo, John Deere, Kverneland och Lemken. För såmaskner med harvpinnar tillkommer som exempel Väderstad Seedhawk.
Tolv meter breda tallriksharvar finns från Väderstad och Lemken medan det bara är Horsch som tillverkar en så pass bred kultivator.
Problemet med så här breda redskap är gårdarnas storlek. En modern såmaskin klarar 300 hektar per år och meter vilket innebär att lantbruket bör förfoga över 3 600 hektar om man ska få fullt maskinutnyttjande vid fasta körspår på tolv meter.
Enligt Hans Henrik Pedersen, verksamhetsledare på Agro Tech i Danmark, gäller det att man har en långsiktig strategi vad gäller maskiner när man kör med fasta körspår.
Tolv meter breda skärbord går visserligen att eftermontera på en tröska som i dag har smalare skärbord, men det är inte gratis. Som exempel finns det tolv meter breda skärbord från Biso och Case IH och som passar alla fabrikat. Även New Holland och Claas har skärbord som är tolv meter breda till sina tröskor.
Priset på tolv meter breda skärbord är cirka 770 000 kronor.
Att köra med fasta körspår är inte bara att köpa redskap med rätt arbetsbredd och utrusta traktorer och tröskor med autostyrning med GPS.
– Det handlar mycket om rätt körteknik, säger Hans Henrik Pedersen.
Han berättar att det gäller att köra på rätt sätt på vändtegen och överhuvudtaget aldrig korsa fältet på ett sätt så man kör utanför de fasta spåren.
Även om det nu finns tröskor med tolv meter breda skärbord finns det ändå flaskhalsar i systemet. Ett är att tömningsskruven på tröskan är för kort så att följevagnen inte kan köra i det spår som går tolv meter bredvid tröskans spår. Detta fungerar i dag i niometerssystem där tömningsskruven räcker till.
Men det finns sätt att klara de för korta tömningsskruvarna. Agro Tech har bett en dansk verkstad att bygga om en fältvagn med en tratt som tar vid där tröskans skruv tar slut. På så sätt kan tröska och följevagn köras med tolv meters avstånd.
Nästa problem är spridningen av halmen.
– Vid minsta sidvind kommer det att bli mycket svårt för tröskan att sprida halm och agnar jämnt över en tolv meter bred yta oavsett hur modern och fin hacken och bosspridaren är, säger Hans Henrik Pedersen.
Medicinen mot det problemet är att tröska med högre stubbhöjd och därefter klippa ner stubben med en tolv meter bred rotorklippare.
Det systemet har flera fördelar enligt Ulrik Møller på Spearhead Europa. Tjugo centimeter högre stubbhöjd ökar tröskans kapacitet med 35 procent och den halm som ligger kvar torkar snabbare eftersom den ligger lite högre samtidigt som den fuktigaste delen av strået är längst ner mot marken. Fördelen vad gäller jämn spridning med systemet med efterföljande klippare är att det blir mindre problem att sprida halm och agnar jämnt eftersom mindre mängd går genom tröskan och det som klipparen tar hand om sprids hundra procent jämnt över ytan.
– Det man sparar i minskad tröskkostnad betalar körningen med klipparen flera gånger om, säger Ulrik Møller.
Ett annat bekymmer med tröskan är spårvidden. Tröskans spårvidd är betydligt större än traktorns. Enligt Hans Henrik Pedersen är det många som ställer ut hjulen på traktorerna till tre meters spårvidd för att klara tröskans bredd, men det går att fuska.
– Man kan köra traktorerna och redskapen på deras spårvidd och låta tröskans hjul gå utanför. När tröskan är på fältet är det normalt sett som torrast i marken och packningen blir inte så stor, säger Hans Henrik Pedersen.
Enligt Morten Jørgensen, på LMB i Danmark, är det en fördel att välja en tröska med band om man köper en Claas och kör med 12 meter brett bord och fasta körspår.
– Dessa tröskor är stabilare vilket är en fördel med så bred bord samt att banden ger smalare spår jämfört med alternativet som är 900 mm breda hjul, säger han.
Banden på Claas Lexion har 2 218 mm avstånd mellan spåren och yttre bredd 3 488 mm.

Tolv meter breda skärord är uppbyggda lite annorlunda. Vissa delar är i aluminium för att hålla nere vikten och haspeln är delad på mitten på de flesta fabrikat. Skärbordsvagnarna är fyrhjuliga för att klara den större belastningen.

Att välja rätt avstånd i de fasta körspåren beror mycket på gårdens förutsättningar och tillgången på maskiner.

Ett system på åtta meter har fördelen att det finns många redskap som passsar men inte många skärbord att väja på. Nio och tio meter passar alla 30- respektive 35-fots tröskor, vilka är vanliga just nu, men antalet redskap med denna bredd är begränsad. Tolv meter passar de nya bredaste skärborden och det finns gott om såmaskiner men begränsat med jordbearbetingsredskap. Fördelen med tolv meter är att det även passar bra mot 24 meter breda gödnings- och flytgödselspridare samt växtskyddssprutor.
Att gå från ett system till ett annat vad gäller jordstrukturen anser inte Hans Henrik Pedersen är något större problem.
– När man slutar köra i de gamla spåren förbättras strukturen där snabbt. Det kan man se eftersom ett fält som läggs om från konventionell drift till fasta körspår får tydligt märkbar strukturförbättring mellan spåren på bara några år, säger han.
Fasta körspår passar naturligtvis bäst i plöjningsfri odling eftersom det blir svårt att få in plogen i systemet.
Andra problem är i odlingar där redskapen är relativt smala såsom för potatis.
Majs fungerar bra upp till nio meter eftersom det är bredden på de bredaste tolvradiga majsborden. De största självgående betupptagarna är även de tolvradiga vilket innebär sex meters arbetsbredd, alltså något i smalaste laget.
Problemet med majsen är följevagnen till hacken. Bäst hade varit om hacken kunde dra vagnen rakt bakom sig i samma spår, men bakaxlarna på de självgående hackar som finns i dag är för klena till det.
Fakltaruta: AgroTech
Etablerat år 2007 som ett rådgivningsföretag inom högteknologiskt lantbruk som exempel fasta körspår med autostyrning och GPS. Medlem i europeiska organisationen för fasta körspår, CTF (controlled traffic)
Arrangerar seminarier och arbetar med rådgivning inom bland annat fasta körspår. Har även svenska lantbrukare som kunder.