Sverige avviker i den internationella rapporteringen av metanavgången vid lagring av flytgödsel och rötad flytgödsel. I Sveriges växthusgasinventering skattar vi till skillnad från många andra att metanavgången är högre från rötad än orötad flytgödsel.

Men nu finns stöd för att det svenska beräkningsättet är rätt för oss. Det rapporterar Markus Hoffmann på Greppa Näringen.

Det pågår ett ständigt arbete med att öka kunskapen om klimatpåverkan från odling och djurhållning. Som en del i det gav Naturvårdsverket i uppdrag till Hushållningssällskapet Halland och RISE att ta fram förslag på lämpliga emissionsfaktorer för metan vid lagring av rötad gödsel från gårdsanläggningar och vid konventionell lagring av flytgödsel. Siffrorna används för rapporteringen till FN:s ramkonvention om klimatförändringar, den så kallade växthusgasinventeringen. Samrötningsanläggningar ingick inte i studien. Studien har gjorts av Maria Berglund (Växa Sverige, tidigare Hushållningssällskapet Halland) och Kristina Mjöfors (RISE).

Bra med snabb utgödsling
Sverige sticker ut i en jämförelse med andra länder genom att rapportera betydligt lägre metanemissioner från lagring av flytgödsel och något högre metanemissioner från gårdsbaserad rötning av gödsel än jämförda länder. I svenska växthusgasinventeringen beräknas metanemissionerna från rötad gödsel vara cirka tre gånger högre än från orötad. I IPCCs standardvärden för metanemissioner för orötad flytgödsel respektive rötad så är förhållandet det omvända. Sveriges nationella emissionsfaktor för orötad flytgödsel är dock väldigt låg i jämförelse med motsvarande värden i IPCCs riktlinjer. Mycket pekar på att de låga metanemissioner från den svenska flytgödselhanteringen beror på snabb utgödsling ur stall och låg utomhustemperatur.

Det finns alltså ett stöd för att det är ett rimligt utfall för svenska förhållanden. Det är en fördel att Sverige redan har tagit fram egna metankonverteringsfaktorer (MCF-värden), och att de baseras på försök i verklig anläggning och inte enbart på modellberäkningar, laboratorieförsök eller enkla antaganden. Rapportförfattarnas förslag är att Sverige fortsätter använda samma underlag till MCF som de som används idag, både för orötad och rötad gödsel.

Var det något som förvånade dig i er studie?
– Vi gick igenom tio länders rapportering av metanemissioner från flytgödsel och från rötning av stallgödsel, och blev förvånade över hur tunt underbyggda emissionsberäkningarna för rötad gödsel i flera fall var. Det fanns till och med länder som utan eller med svaga motiveringar helt enkelt bortser från metanemissioner från lagring av rötad gödsel, säger Maria Berglund.

Vad kan man göra som lantbrukare?
– Vi har som sagt redan låga metanemissioner från orötad flytgödsel tack vare vårt kalla klimat och metod med snabb utgödsling ur stall.

Maria Berglund avslutar med fyra konkreta tips för ännu lägre metanavgång från orötad och rötad flytgödsel.

– Tak på brunn kan fördröja uppvärmningen av gödseln på våren, så sprid gödseln från otäckta brunnar först i vårbruket.

– Välj djup brunn (gärna 4-5 meter) när du bygger ny brunn. Det ger svalare gödsel och därmed lägre metan- och ammoniakemissioner än till exempel laguner. Det blir även mindre regnvatten i brunnen och därmed färre lass att köra ut.

– För gårdsbiogasanläggningar gäller det även att jobba mot högt biogasutbyte. Hög utrötningsgrad minskar risken för metan från lagringen!

– Blanda inte färsk och rötad gödsel i samma brunn! Det gäller särskilt om gödseln är varm, och de olika gödselslagen samlagras under lång tid och särskilt för fjäderfägödsel. Ett alternativ är att tillföra fjäderfägödsel till en brunn med rötrest kort tid före spridning så hinner det inte bildas så mycket metan.