Att bredda gårdens inkomstkällor genom att diversifiera verksamheten mer kan bidra till ekonomisk lönsamhet i vissa lägen. Det gäller framför allt för mjölkgårdar enligt en studie som nyligen publicerats i tidskriften Agricultural Finance Review.

Forskare vid AgriFood Economics Centre och SLU har undersökt den ekonomiska lönsamheten för olika slags diversifiering av jordbruksföretag. Här presenteras det hela av Nina Nordh på Greppa Näringen. Det kan dels handla om att sträva efter en större variation av grödor och djurhållning på gården för minskad sårbarhet och större möjligheter till kretsloppstänk på gården, det som forskarna kallar ”agriculture diversification”. Det kan också handla om att erbjuda andra typer av tjänster som inte direkt handlar om jordbruksverksamhet, så kallad ”farm diversification”.
– Farm diversification handlar om inkomstgenererande aktiviteter som inte är direkt kopplade till jordbruket, som kontraktsarbete, jordbruksturism, gårdsbutiker, uthyrning av jordbruksmark eller utrustning, säger Georgios Miaris. Han är forskare vid SLU och en av författarna till studien.
Georgios Miaris berättar att särskilt för mjölkgårdar visade sig båda dessa strategier att skapa en större variation i det som ger inkomster till gården vara positiva för gårdarnas lönsamhet.
För gårdar med en kombination av odling och betande djur samt gårdar med endast åkergrödor kunde forskarna däremot inte se något samband mellan diversifieringen och det ekonomiska resultatet.
Som underlag för studien har data för åren 2016 till 2020 från Farm Accountancy Data Network (FADN) använts. Informationen är representativ för Sverige utifrån både typ av lantbruk, geografisk placering och ekonomisk storlek.

Miljömässiga effekter av diversifiering
Forskarna konstaterar att resultatet tyder på att jordbrukare i nuläget kanske inte har de ekonomiska incitament som behövs för att diversifiera sin verksamhet mer, trots att detta brukar nämnas som något positivt för både miljön och för landsbygdens utveckling.
En större diversifiering av grödor har exempelvis lyfts fram av EU som ett sätt att skapa ett jordbruk som klarar sig bättre i ett förändrat klimat. Detta är dock inget som forskarna har tittat närmare på i sin studie, men som Georgios Miaris ser ett behov av att utforska mer framöver:
– Vi har inte undersökt diversifieringens potentiella miljömässiga och samhälleliga effekter i denna studie. För att få en mer heltäckande bild av diversifieringens roll inom jordbruket hade det varit värdefullt att undersöka dess koppling till miljöaspekter, som exempelvis indikatorer för biologisk mångfald.