Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det svenska jordbruket drabbats hårt av kostnadsökningar på viktiga insatsvaror. Invasionen har även exponerat beroenden av importerade jordbruksprodukter, så som handelsgödsel. Idag finns ingen storskalig produktion av handelsgödsel i Sverige. Med bakgrund i detta ges Jordbruksverket i uppdrag att analysera nuvarande kapacitet samt förutsättningar för ökad gödselmedelproduktion inom Sverige respektive EU.
– Det är uppenbart att vi behöver minska osunda beroenden av såväl skurkstater som fossila insatsvaror. Att vi ökar vår inhemska försörjningsförmåga är en central framtidsfråga för att säkerställa en tryggad och lönsam livsmedelsproduktion här i Sverige, säger Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.

Det svenska gödselbehovet uppgår till cirka 870 000 ton gödselmedel som utgörs av både rena kvävegödselmedel och blandade produkter. Idag sker den största importen av gödselmedel från Tyskland, Finland och Danmark. Rysslands och Belarus andel av den svenska importen av konstgödsel uppgick innan kriget i Ukraina till drygt 20 procent.

Uppdraget, som ska redovisas senast den 31 mars 2023, är ett viktigt första steg med syfte att kartlägga och analysera förutsättningar, flaskhalsar och potential för en ökad produktion av gödsel.

Uppdraget är ett led i det arbete som regeringen gör för att möta de utmaningar som lantbruket står inför med anledning av den olagliga ryska invasionen av Ukraina. Regeringen har under året bland annat, tillsammans med Centerpartiet, beslutat om stödåtgärder på cirka 3,2 miljarder kronor för att säkra den svenska livsmedelsproduktionen. Regeringen har även fattat beslut om att tillåta odling på mark i träda och undantagit krav på växtföljd utan att rätten till stöd går förlorad, samt utsett en särskild utredare för stärkt livsmedelsberedskap.