Svenska Arlabönder är bland de mest klimateffektiva mjölkbönderna i världen. Det visar en ny rapport som presenterades på lantbruksmässan i Jönköping.

– Det viktiga är dock inte vilket land som har lägst utsläpp, utan att vi nu har ännu mer data som visar vilka åtgärder som gör störst klimatnytta på gårdarna, säger Inger-Lise Sjöström, mjölkproducent i Östergötland tillika styrelseledamot i Arla.

Arla har nu samlat in två års data om klimatavtrycket på över 8 000 mjölkgårdar i sju europeiska länder. Resultaten har sammanställts i rapporten ”Datadrivet klimatarbete på mjölkgårdar” och presenteras i dag vid ett seminarium på Lantbruksmässan i Jönköping.

Den genomsnittliga Arlabonden har ett utsläpp på 1,15 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, vilket är ett av de lägsta i världen. Och av Arlabönderna har de nederländska det lägsta utsläppet på i snitt 1 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, tätt följda av svenska och danska producenter på 1,01 kilo utsläpp.

För att minska gårdarnas klimatpåverkan är det viktigt att veta hur och var utsläppen sker. I klimatberäkningsprogrammet ingår därför att, tillsammans med en rådgivare och med klimatdata som samlas in av Arlabönderna årligen, identifiera gårdarnas olika förbättringsmöjligheter. Varje gård är unik i sina förutsättningar och utmaningar. Men genom att kartlägga var på gården olika utsläpp sker kan bonden se vilka åtgärder som gör störst nytta.

Fem nyckelområden för minskat klimatavtryck
Ett av de viktigaste resultaten från klimatberäkningarna är att det finns fem nyckelområden – inom Arla kallade Big5 – som har störst inverkan på gårdarnas utsläpp och står för 78 procent av skillnaderna i klimatavtryck.

Fodereffektivitet – mer mjölk per kilo foder.
Proteineffektivitet – minska överskottet av protein i fodergivan.
Hållbara djur – friska kor som lever längre.
Gödselanvändning – precision för att minska överskottet av kväve.
Markanvändning – effektiv användning av mark och grödor.
Ett viktigt första steg är att var och en får en tydlig bild av sina resultat på de fem nyckelområdena. För att kunna förbättra sina resultat har kooperativet infört ett jämförelseverktyg, så att varje Arlabonde kan se hur gården ligger till jämfört med liknande gårdar.

– Ett första steg mot förändring är att förstå var man befinner sig i dag jämfört med andra. Det hjälper jämförelseverktyget till med. Det visar också vad liknande gårdar har kunnat uppnå. Många av oss har utrymme för förbättringar. Flera av klimateffektiviseringarna bidrar dessutom till en bättre ekonomi på gården. Så här finns stora möjligheter, säger Inger-Lise Sjöström och fortsätter:

– Jag och många andra svenska Arlabönder med mig är stolta över att vara en del av ett världsledande mejerikooperativ. Att veta att allt det arbete vi lägger ner på våra gårdar också banar väg för en hållbar mejerinäring globalt är motiverande.

Fem miljarder om året för klimatåtgärder
För ett par veckor sedan meddelade Arla att kooperativet från och med augusti nästa år inför en ny hållbarhetsersättning. Ersättningen baseras på klimatberäkningen och i potten ligger fem miljarder kronor om året som öronmärkts för att finansiera och motivera klimatåtgärder. Målet är att minska mjölkgårdarnas utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2030, jämfört med basåret 2015.