Lugna grisar med knorren kvar, stora boxar med plats för bök i halmen. Den kanadensiska journalistdelegationen blev både imponerade och fascinerade vid mötet med svensk grisuppfödning. Tack vare en lång tradition av djuromsorg ses Sverige som en internationell förebild.
Frågan om djurvälfärd växer sig allt starkare i världen. I EU diskuteras frågan flitigt, men även på andra sidan Atlanten är djurvälfärdsfrågorna heta. Förra veckan var en kanadensisk delegation av lantbruksjournalister på plats på en grisgård i Äs utanför Västerås för att dokumentera och lära hur grisproduktionen går till i Sverige.

Delegationen fick flera överraskningar – framför allt att svenska grisar har knorren kvar, något som är mycket ovanligt. Att knorren är kvar vittnar om en sund miljö där grisarna är stimulerade med till exempel halm, att de har tillräckligt stor yta att röra sig på och att de har ett gott allmäntillstånd.

Journalisterna fascinerades också över storleken på boxarna och hur lugna grisarna var där de strosade omkring och bökade i halmen. I många länder är grisarna fixerade i minimala boxar, utan tillgång till sysselsättning som tillfredsställer de naturliga behoven.

— Våra besökare blev alldeles lyriska när de såg hur grisarna pysslade med halmen som vi strödde i boxarna. De hade aldrig sett något liknande, och det är ju sånt vi gör varje dag här i Sverige, berättar Jeanette Elander, som både är grisföretagare, verksamhetsansvarig för grisbranschorganisationen Sveriges Grisföretagare och näringspolitisk expert på LRF Kött.

På plats på grisgården mötte lantbruksjournalisterna också Torun Wallgren, forskare inom gris och grisproduktion vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och Axel Sannö, legitimerad veterinär, Gård och Djurhälsan och även han forskare vid SLU.

Under en hel dag fick delegationen lära sig om den svenska modellen att föda upp grisar, där knorren är kvar, där ytorna är stora och djuren är friska och lösgående.

Den svenska djurhållningen vinner i längden

Internationellt är Sverige ett litet grisland. Men när det kommer till djurskyddslagar och djurvälfärd är vi ett föregångsland.

— Vi har en lång tradition av god djurhållning i Sverige. Det handlar inte bara om att följa lagar, utan är ett förhållningssätt inom näringen. Vi vill ha en hållbar produktion och då är det friska sunda djur som gäller, menar Mattias Espert, ordförande för branschorganisationen Sveriges Grisföretagare och även han grisföretagare, med flera anläggningar i Skåne.

Men djuromsorg i världsklass är inte gratis. Svenska grisproducenter investerar stora summor i smittförebyggande arbete, större boxar till de lösgående grisarna, strö för sysselsättning, bra foder, och mycket mer.

— Att producera griskött i Sverige är mycket dyrare än i andra länder med mindre strikta lagar och mindre fokus på djuromsorg. När vi gick med i EU och fick ökad internationell konkurrens förlorade vi drygt 25 procent av försäljningen, berättar Mattias Espert.

— Allt fler svenska konsumenter har fått upp ögonen för de svenska mervärdena och vill köpa svenskt kött. Marknadsandelen har ökat från ca 70 procent till drygt 84 procent de senaste fem åren, avslutar Mattias Espert.

Svensk marknadsandel sedan 2015:
2015: 69,6%
2016: 69,9%
2017: 72,9%
2018: 75,4%
2019: 76,4%
2020: 80,4%
2021 (jan-juni): 84,1%

Sverige importerar griskött främst från Tyskland, Danmark och Polen.

Mattias Espert, ordförande för branschorganisationen Sveriges Grisföretagare och även han grisföretagare, med flera anläggningar i Skåne.