I onsdags denna veckan hade LRF ett presseminarium via internet där man presenterade bakgrunden till dagens matpriser samt hur svenskt lantbruk står sig inför vårbruket 2023.

Palle Borgström, LRFs ordförande, berättade att de låga gödselpriser som gäller i dag inte är till någon fördel för lantbruket i år eftersom det är omöjligt att vänta ända fram till våren med sina gödselinköp. Bakgrunden är att sena inköp medför att risken blir stor att man inte får tag på gödsel, något som är allvarligt.
Lantbrukarna har köpt gödsel vid flera olika tillfällen under år 2022 för att använda år 2023, något såväl gödselindustri som rådgivare uppmanat till. Därmed går många växtodlare in i årets säsong med dyr gödsel i en tid då spannmålspriserna faller. Det ger en dålig kalkyl i växtodlingen.
Men att det blir obalans mellan kostnader och intäkter i år beror på att endast 15 procent av årets skörd var såld till fast pris i början av detta år, något Dagens Industri rapporterade om under veckan och som gör många finansinstitut som förser lantbruket med krediter djupt oroade.
Att lantbrukare vid samma tillfälle som de köper gödsel inte samtidigt säljer en del av den skörd denna gödsel ska användas till är anmärkningsvärt, allra helst när fjolårets priser låg på historiskt höga nivåer. Om det vittnar flera rådgivare och företrädare för banker som Lantbruksnytt varit i kontakt med.
Livsmedelspriserna lyfte LRF som ett annat bekymmer som medför att konsumenter nu i ökad utsträckning väljer lågprisalternativ. Detta menar Palle Borgström kan få effekten att efterfrågan på svenska lantbruksprodukter minskar.
Även om priset på livsmedel har stigit är det trots allt en liten del av hushållens disponibla inkomst som går till mat i dag. Enligt LRF är det 12 procent i dag, trots nuvarande relativt höga prisnivå, mot 30 procent på 60 talet. Hur stor andel av lönen som går till mat har fallit konstant under de senaste 100 åren i Sverige.
Det blir naturligtvis ett problem för lantbruk och livsmedelsproduktion när mat inte längre ses som något viktigt och något som därför får utgöra en större del av hushållens budget.
Bakgrunden till nuvarande höga livsmedelspriser förklarade Palle Borgström med att priset på energi steg kraftigt under slutet av år 2021 och början av år 2022. Det går åt mycket energi för livsmedelsproduktion, dels i form av elektricitet och diesel, dels i form av naturgas och kol till kvävegödsel.