Svenskt kött är schyst – konsumenten behöver få koll på hur antibiotika används

Ingen har väl undgått sommarens torka och hur viktigt det är att köpa svenskt kött. Men det finns fler anledningar till att ha svenskt kött på tallriken, inte minst i frågan om antibiotikaresistens. Sverige är ett föredöme inom antibiotikaanvänding och har den lägsta mängden försåld antibiotika i hela EU. I våras lät Vreta Kluster genomföra en undersökning som visar att kunskapen om hur antibiotika används i svensk djurproduktion är relativt låg bland konsumenter. 

Vreta Kluster fick i höstas uppdraget att koordinera den regionala livsmedelsstrategin i Östergötland. Ett av fokusområdena är trygghet, där ett av målen är att öka kunskapen om svenska mervärden genom utbildning till konsumenten. För att bilda sig en aktuell uppfattning om konsumenternas kunskaper om antibiotika genomförde Origo group, på uppdrag av Vreta Kluster, en undersökning. Femhundra personer i Linköpings kommun intervjuades under april månad med frågeställningen ”Används antibiotika förebyggande i svensk djuruppfödning?”. Färre än hälften svarade rätt på frågan, det vill säga nej, antibiotika används inte förebyggande i svensk djuruppfödning.

– Dagligen hör vi om fler och fler fall där antibiotika inte längre fungerar, och antibiotikaresistens är en av de viktigaste frågorna just nu. I svensk djuruppfödning används antibiotika mycket restriktivt, vilket jag hoppas att fler konsumenter får vetskap om och faktiskt väljer svenskt kött i butiken, säger Helene Oscarsson, vd Vreta Kluster.

Restriktiv antibiotikaanvändning i Sverige 

I Sverige används betydligt mindre antibiotika till djur än till människor. Enligt Jordbruksverket användes år 2015 60 ton antibiotika till människan och 10 ton till djur. Gård & Djurhälsan och Svenska Köttföretagen har nyss lanserat en ny hemsida, schystkott.se, där det beskrivs att Sverige har den lägsta mängden försåld antibiotika i EU och hela 90 procent används till individbehandling istället för till hela grupper av djur. Danmark använder tre gånger så mycket antiobiotika, och länder som Spanien och Ungern nästan 20 gånger så mycket. Sverige arbetar aktivt med förbyggande djurhälsoarbete och bland annat är svenskt grisuppfödning bäst i världen med den restriktiva antibiotikaanvändning vid tillväxt under slaktgrisperioden, och har dessutom väldigt låg dödlighet.

– Sverige har länge varit ett föredöme i att minimera antibiotikaanvändandet, även om det såklart finns mer att göra även här. I många länder används antibiotika rutinmässigt förebyggande för att grisar inte ska bli sjuka. Bland annat används injektioner av antibiotika till nyfödda grisar för att de exempelvis inte ska få navelbölder eller bråck. Det blir helt enkelt en standardrutin som man inte ens ser som en behandling, säger Gunnar Johansson, djurhälsoveterinär gris, Gård & Djurhälsan.

Något som också skiljer mellan Sverige och andra länder är antibiotikaanvändningen i djurfoder.

– Växande grisar och slaktgrisar får i andra länder antibiotika i fodret, något som är ovanligt i Sverige. Det som är särskilt allvarligt med dessa flockbehandlingar är att antibiotikan sprids i grisarnas miljöer och på så sätt driver på antibiotikaresistensen hos bakterierna som kan drabba både människor och djur. Den restriktiva antibiotikaanvändningen i Sverige är ett mycket starkt argument till att välja svenskt kött, avslutar Gunnar Johansson.