Sveriges beroende av fossil energi för livsmedelsförsörjningen gör oss sårbara. Om en plötslig krissituation ströp tillgången på diesel, eldningsolja och mineralgödsel skulle befolkningen snart svälta. Det visar en studie ledd av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Livsmedelsförsörjningen i Sverige beroende av en ständig tillförsel av fossil energi. Det gäller odling av vegetabilier och uppfödning av djur, men även förädlingsindustrin som producerar konsumentfärdiga matvaror av råvarorna. Mellan de olika leden sker dessutom stora mängder transporter.
I samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik, ÅF Industry samt Länsstyrelsen i Uppsala län har JTI tittat på vad som händer om tillgången på fossil energi minskar. Studien bygger på tre scenarier där tillgången på fossilt bränsle minskar med 25, 50 eller 75 procent. Energikrisens längd är satt till 3-5 år, ett för kort perspektiv för att någon teknisk omställning ska hinna ske.
– Vid en minskning på 25 procent skulle vi klara oss ganska väl genom att genomföra effektiviseringar, men vid en halvering skulle vi snabbt hamna i en situation där vi inte kan tillgodose befolkningens behov av livsmedel, säger Ola Pettersson, senior projektledare vid JTI.
Bristerna skulle direkt få synbara effekter på den svenska landsbygden där många maskiner skulle ersättas med manuell arbetskraft, åkrar skulle läggas i träda och skördarna minska. De öppna åkrarna skulle användas för produktion av livsmedel och inte för produktion av djurfoder. Svin, kyckling och ägg skulle därmed minska till förmån för djur som nötkreatur och får som klarar extensivt bete.
Livsmedelsindustrin skulle drabbas dels genom att tillgången på råvaror från jordbruket minskar, dels genom att tillgången på fossil energi minskar. Svårast drabbas de sektorer som är relativt fossilbränsleintensiva och/eller representerar en stor andel av livsmedelsindustrins totala användning av fossila bränslen.
– De sektorer som skulle drabbas hårdast är framställning av oljor och fetter, sockertillverkning, framställning av te, kaffe och drycker samt bagerier. Även beredning och hållbarhetsbehandling av potatis respektive av fisk samt tillverkning av färdigrätter skulle minska kraftigt, säger Katarina Lorentzon, projektledare på SIK.
Den förändrade livsmedelsproduktionen skulle också påverka vårt näringsintag.
– Våra beräkningar visar en drastisk minskning av energiinnehåll i kosten om tillgången på fossilt bränsle halveras. Dessutom kommer relationen mellan energikällorna förändras. Andelen fett och proteiner i kosten blir högre medan andelen kolhydrater sjunker, säger Johanna Berlin, forskare vid SP.
Projektet visar vilka konskevenser en akut fossilbrist får för livsmedelsförsörjningen, men lyfter också frågan om vilken beredskap Sverige har idag.
– Idag finns inga beredskapslager av livsmedel eller bränsle utan samhället är helt beroende av en kontinuerlig tillförsel. För att öka beredskapen och synliggöra sårbarheten undersöker Länsstyrelsen möjligheten att i samarbete med kommunerna studera hur samhällsviktiga transporter, som hemtjänst- och livsmedelstransporter, kan komma att påverkas vid en fossil drivmedelsbrist, säger Karin Svanäng på Länsstyrelsen i Uppsala län.
Projektdeltagarna ser gärna en fortsättning på projektet som föreslår åtgärder för att minska samhällets sårbarhet. Det kan vara alternativa drivmedel, förändrad logistik och ökad lagerhållning av samhällsviktiga produkter.