Sverige behöver öka den inhemska livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen. I dag är den svenska försörjningsförmågan för fågelkött cirka 74 procent, medan Jordbruksverkets föreslagna mål är att den svenska andelen ska öka till 85 procent till år 2035.

För att nå dit presenterar Svensk Fågel en tiopunktslista med åtgärder för ökad svensk matfågelproduktion.
– Svenska kyckling- och kalkonproducenter tar fram mat i världsklass med stor djurvälfärd, god djurhälsa och stark livsmedelssäkerhet. Men om Sverige menar allvar med Livsmedelsstrategin 2.0 måste regelverk, ersättningssystem och myndighetstillämpning ge rätt förutsättningar att växa, säger Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel.
I tiopunktslistan lyfter Svensk Fågel hinder som i dag bromsar investeringar och produktion. Det handlar bland annat om osäkra ersättningssystem vid salmonella och fågelinfluensa, långa tillståndsprocesser för nya stallar, otydliga djurskyddsregler, bristande myndighetssamordning och ökade provtagningskostnader.
– Det här handlar inte om att sänka svenska krav. Tvärtom vill vi säkerställa att hög djurvälfärd och stark livsmedelssäkerhet går hand i hand med konkurrenskraft. Svenska bönder måste kompenseras när nationella krav går längre än EU:s gemensamma regelverk och som inte kan tas ut på marknaden, säger Jenny Andersson, ordförande i Svensk Fågel.

Tio åtgärder för svensk matfågelproduktion

– statlig salmonellaersättning även för slaktkyckling och avelsdjur,
– översyn av epizootiersättningen vid exempelvis fågelinfluensa,
– snabbare och mer likvärdig förprövning vid byggnation,
– modernisering av djurskyddsregler och djuromsorgsprogram,
– bättre samordning mellan myndigheter,
– tydligare svensk linje i EU-processer,
– mer enhetliga bedömningar vid slakt för minskad matsvinn,
– mer kostnadseffektiv provtagningsprogram,
– rimligare kontrollbesök på avelsgårdar vid export,
– stärkt skydd mot intrång på gårdar och produktionsanläggningar.

Under början av 2026 drabbades fyra avelsanläggningar av fågelinfluensa längs ett smittat viltfågelstråk. Följden blev tomma stallar, destruerade kläckägg och minskad svensk produktion. Enligt Svensk Fågel visar händelsen tydligt att ersättningssystemen måste anpassas till dagens smittläge och till Sveriges beredskapsmål.
– När en avelsanläggning drabbas påverkas hela kedjan. Om bönder står utan kycklingar i stallen och saknar rimlig ersättning blir det svårt att investera, växa och bidra till svensk livsmedelsberedskap, säger Jenny Andersson.
Svensk Fågel efterlyser nu fortsatt dialog med regeringen om hur regelverken kan utvecklas för att stärka konkurrenskraften, öka den inhemska produktionen och bidra till målen i Livsmedelsstrategin 2.0.