ANNONS

Töm gödsel ofta så minskar klimatavtrycket

Genom att tömma gödsel ofta minskar metanbildningen i grisproduktionen. Det visar en ny dansk rapport.

För närvarande står det danska jordbruket för 25 procent av Danmarks totala utsläpp av växthusgaser. Förutom kodioxid är de vanligaste växthusgaserna från tamdjursproduktionen metan och dikväveoxid.
Runt 2,5 procent av Danmarks totala utsläpp av växthusgaser härrör från metanutsläpp från grisuppfödning. Cirka 77 procent av all metan bildas i gödseln och de sista 23 procenten bildas via jäsning i tjocktarmen hos grisarna. Men hur kan man arbeta för att minska utsläppen av metan när vi bara ser till den del av metanen som kommer från gödseln?

TÖM GÖDSEL OFTARE – EN DEL AV LÖSNINGEN
Det är bakterier i gödseln som omvandlar kol till metan. Dessa bakterier trivs vid en temperatur mellan 20 och 40 °C. När bakterierna befinner sig i detta temperaturintervall resulterar det i hög metanbildning och ju längre gödseln befinner sig i detta intervall desto mer kol omvandlas till metan.
Med traditionell gödselhantering förs gödsel bort var 4-5 vecka. Det gör att gödseln står i ladugården i många dagar vid en temperatur på 18-20 °C, vilket ger goda tillväxtförhållanden för de metanproducerande bakterierna. Det är just denna långa period som en frekvent gödselbortförsel avlägsnar.

NYA FÖRESKRIFTER I DANMARK
De nya kraven i föreskriften på gödselhantering beräknas träda i kraft den 1 maj 2023. Kraven kommer sannolikt att innebära att:
Avlägsnande av gödsel ska ske minst var 7:e dag från alla slaktgrisstall, tömningen ska dokumenteras med loggbok.
Nya stall som får miljögodkännande efter den 1 januari 2023 ska avlägsna gödsel minst var 7:e dag och i större stall är krav på automatiskt bortförsel med loggningssystem att vänta. Detta gäller även i dräktighets-, grisnings- och smågrisstall.
Regler väntas för de perioder då gödseltömning kan undantas på grund av en relativt liten gödselproduktion. Detta gäller särskilt i grisningsstall och smågrisstall.
Kontrollen av gödseltömningen kommer att ligga i kommunal regi.
Med denna praxis ser det ut som att utsläppen av metan i stallen minskar med upp till 45 procent, men det går att minska utsläppen ytterligare. Den gödsel som förs ut i gödselmagasinet har ett relativt sett högre utsläpp av metan i gödseltanken än normalt. Därför beräknas den totala förlusten av metan i stall och gödseltank minska med cirka 16 procent när gödseln avlägsnas var 7:e dag.
– Att avlägsna gödsel var 7:e dag är ett steg på vägen, men jag skulle tro att vi kan göra det ännu bättre. Därför genomförs en rad tester av metoder för hur metanutsläppen kan minska i gödseltanken. Genom nya tekniska metoder kan metanet i gödsellagret minska för att på sikt uppnå en större minskning av metanutsläppen än de tidigare nämnda 16 procenten som stallar och gödsellager har just nu, säger Bent Ib Hansen, chefkonsulent på Landbrug & Fødevarer.

När det är möjligt låter danska grisuppfödare sin gödsel samlas upp vid en närliggande biogasanläggning.

Den nya föreskriften om frekvent bortförsel av gödsel beräknas träda i kraft den 1 maj 2023 och innebär att gödseln skatas bort minst var 7:e dag från alla slaktgrisstall.
Detta borde minska metanet i stallet med upp till 45 %. Metan kan reduceras med upp till 90 % genom att använda den sk. linespil-tekniken.
Ca 77 % av Danmarks metanutsläpp bildas genom bakterier i gödseln, som ökar vid stalltemperatur. Därför är det effektivt att titta på frekvensen i gödselhanteringen för att minska metanutsläppen.
Efterlevnaden av den nya lagen ska säkerställas genom loggbok i stallarna och kommunala kontroller.
Det pågår fortfarande tester för att ytterligare minska metanet i gödseltanken.

Relaterade artiklar