Att förhållandena skiftar i vårt avlånga land blir uppenbart i Fältrapport nummer två. Medan vårsådden kommit upp i sydligaste Sverige efter ett sent vårbruk, har densamma nyligen påbörjats i norra Sverige. Även EU-stöden i CAP23 varierar, men i stora delar av landet är det många som valt att satsa på stödet för precisionsodling.

Vårbruket är i stort sett klart i landets södra delar, medan man från Hälsingland och norröver fortfarande är igång. I Umeåtrakten räknar man med att vara klar i början av juni. På Gotland är vårbruket inte avslutat på de blötare myrjordarna, samtidigt har det vårsådda på andra jordar kommit upp och ser bra ut.

— Det vårsådda ser bra ut, men som vanligt på Gotland är det torrt. Dock fick vi 10 mm regn förra veckan som gjorde gott och vallarna har börjat grönska efter det, säger Frida Thomsson på Hushållningssällskapet Gotland.

Torrt och kallt kan även vara positivt
Den sena, torra och kalla våren påverkar på olika sätt. Lantbrukarna kan få kortare tid på sig att utföra de växtskyddsbehandlingar som ska göras och den kalla våren har varit hård mot höstrapsen. Dock är det inte bara negativ påverkan från den sena, torra och kalla våren. Det finns även fördelar, som lägre ogrästryck och bättre bestockning i höstvetet.

— Den kalla våren har gynnat höstvetet som har bestockat sig väl, säger Gunnar Cederberg på HS Konsult i Uppsala.

Den sena våren ställde även till det för en del djurbönder.

— Det sena vårbruket gjorde även att lantbrukarna stod med fulla gödselbrunnar och tvingades att köra ut flytgödsel trots att det var för blött, vilket lett till en del packningsskador, säger Ylva Johansson på Hushållningssällskapet Östergötland.

Anpassning till torrare klimat
Även om det i stora delar av landet varit ett sent vårbruk, ser många av Hushållningssällskapets rådgivare torkan som överhängande problem just nu.

— Torkan är ett större problem än det sena vårbruket, framförallt i höstsäd och höstraps som på sina ställen kan vara väldigt påverkade, säger Olof Pålsson, HIR Skåne.

Även i Kalmar och Blekinge ser man påverkan på höstspannmålen och de lantbrukare som har möjlighet att bevattna har börjat nu. I delar av Västergötland har man i viss mån börjat bevattna betena.

Vallskörden har påbörjats i sydligaste Sverige. På grund av torkan blir skörden på sina ställen väsentligt lägre än normalskörden, vilket skapar oro hos lantbrukarna och tankarna på torråret 2018 kommer tillbaka. Som en anpassning till ett torrare klimat kommer man i Jönköpingstrakten t.ex. att öka arealen med det torktåliga sudangräset och man väljer att så in rajgräs som fånggröda för att kunna skörda ytterligare en grovfoderskörd i oktober.

Stort intresse för precisionsodling
De nya EU-stöden i CAP 23 påverkar olika beroende på vilken landsdel man befinner sig i. Många lantbrukare har valt att utnyttja precisionsodlingsstödet genom att exempelvis se över sitt behov av markkartering, så på marken runt brunnar och göra växtnäringsbalans. Även fång- och mellangrödor ökar i år. Det beror bland annat på att man nu binder sig för endast ett år när man söker stödet, tidigare var det ett femårigt åtagande. En del lantbrukare måste fokusera mer på sin växtföljd då man endast får odla samma gröda tre år i rad, vall undantaget. Dock har många lantbrukare redan en bra växtföljd som inte behöver anpassas. Många av de övriga kraven är sådant man redan bör uppfylla som professionell växtodlare.

— Alla de lantbrukare som har ambitioner med sin odling söker precisionsodlingsstödet. De flesta åtgärderna innefattar sådant man redan gör eller bör göra, säger Martin Niklasson på Hushållningssällskapet Västra (Bohuslän/Dalsland).