Den svenska trädgårdsnäringen fortsätter att visa positiv utveckling. På fem år har omsättningen ökat med 1,5 miljarder kronor. Användningen av fossila bränslen har även minskat med 30 procent. Det visar årets branschöversikt från Jordbruksverket. – Det är glädjande att vår produktivitet och miljömedvetenhet har ökat, det stärker vår konkurrenskraft mot importgrönsaker, säger Marcus Söderlind, ordförande i LRF:s trädgårdsdelegation.

Var tredje år presenterar Jordbruksverket branschöversikter över den svenska trädgårdsnäringen. Utvecklingen inom näringen är positiv på flera områden, och omsättningen har, enligt Jordbruksverket, ökat med drygt 1,5 miljarder kronor från 4,8 miljarder år 2015 till 6,4 miljarder förra året. Det innebär ett ökat produktionsvärde med 33 procent.

Samtidigt finns även utmaningar, som att medelåldern bland företagarna är hög och att växthusen i stor utsträckning börjar bli gamla. Idag finns det drygt 1 800 företag inom trädgårdsnäringen, som sysselsätter omkring 15 000 anställda. Antalet företag inom trädgårdsnäringen har minskat något sedan 2017, men antalet sysselsätta är på samma nivå. Den odlade arealen och produktionen har ökat, främst inom plantskoleväxter, morot, matlök, jordgubbar och äpple.

– Svenska konsumenter väljer i allt högre utsträckning svenskodlade grönsaker, både av hållbarhets- och miljöskäl och det stärker givetvis svenska odlare, säger Marcus Söderlind.

Mellan åren 2017-2020 minskade användningen av fossila bränslen i trädgårdsnäringen med 30 procent och utgör nu endast 13 procent av den totala energiförbrukningen. Det handlar bland annat om investering i sol- och vindenergi. Även andelen företag med växthusodling som inte använder växtskyddsmedel har ökat och uppgår nu till en fjärdedel av växthusföretagen.

Bland utmaningarna för svensk trädgårdsodling märks en allt högre medelålder bland företagarna, vilken ökade från 54 till 56 år mellan 2008 och 2020. Under samma period ökade andelen företagare som var 65 år eller äldre från 17 till 26 procent, medan andelen under 45 års ålder ligger konstant runt 20 procent. Det finns även många växthus inom produktionen som behöver fasas ut och ersättas av nya.

– Här önskar vi investeringsstöd för att kunna bygga nya och mer energisnåla och resurseffektiva växthus. Detta skulle ytterligare stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft och locka fler unga att satsa på den här framtidsbranschen, säger Marcus Söderlind.

Att köpa svenskt ger – vid sidan av produkter av hög kvalitet – ett lägre klimatavtryck. Problemet är att svensk trädgårdsodling är fortsatt utsatt för en hård konkurrens utifrån.

– Här måste våra myndigheter och politiker ge trädgårdsnäringen rätt förutsättningar. Det gäller områden som växtskydd, energi och arbetsmarknadslagstiftning. Vi vill bygga fler nya växthus för att stärka konkurrenskraften och för att snabbare nå klimat- och miljökrav. För detta behövs det investeringsstöd, säger Marcus Söderlind.