Yara presenterade sin första N-sensor år 2000 i ett samarbete med Lantmännen och tanken var att använda den enbart vid huvudgiva och kompletteringsgödsling i höstspannmål. Ett femtontal maskinstationer utrustade en av sina traktorer med N-sensor för att utvärdera systemet.
År 2001 utvecklas mjukvaran vidare för att även kunna ge gödslingsråd och ett gränsvärde läggs in som innebär att spridaren stängs av då grödan är allt för tunn. Året därpå kommer N-sensorn i en version som även fungerar i höstraps och år 2003 kan N-sensorn samarbete med en skrödekarta.
År 2004 händer det mycket; begreppet spannmål delas upp i höstvete, höstkorn, höstråg och rågvete och N-sensorn går även att använda i potaits.
Ett problem med N-sonsorn var att ljuset påverkade resultatet men år 2005 utvecklas ett system så den kan ta hänsyn till om det är molningt, soligt, etc. Alla befintliga N-sensorer samlas in och man installerar denna viktiga teknik som kallas CSI, clear sky index. Året därpå kommer något som heter ALS, en helt ny N-sensor som är vit och som även fungerar i mörker. Med den kan lantbrukarna gödsla dygnet runt med sensorteknik.
År 2007 kommer ytterligare ny teknik i N-sonsorn och nu kan den även användas för att balstdöda potatis och stråförkorta spannmål där sensortekniken styr behandlingen. Det kommer även en förenklad kalibreringsteknik. År 2008 kan man även använda N-sensorn i bestockningsgivan i höstvete och 2009 förbättras mjukvaran så rekommendationerna blir bättre och utrustningen blir enklare för lantbrukaren att använda. År 2010 kopplas N-sensorn upp till internet och man kan ha en bakgrundskarta från Google Earth vid körningen.
År 2011 kommer ett nytt system för maltkorn som innebär att sensorn kan användas för att bestämma gödslingen för proteinhaltsregleringen. I år blir N-sensorn grå och den nya färgen visar att det är en helt ny modell. I dag föjer N-sensorn ISOBUS-standard vilket innebär att den kan köras i traktorns egen monitor, under förutsättning att även traktorn följer denna standard. Man slipper då en extra monitor i hytten.
Det har alltså hänt mycket med Yaras N-sensor på de dryga tio år den används i lantbruket och i dag finns det cirka 80 lantbrukare och maskinstationer som använder den i Sverige. Enligt en enkät bland dessa användare visar det sig att cirka 90 procent tycker den är lätt att kalibrera, 95 procent anser den vara lätt att använda i fält, drygt 90 procent tycker det är enkelt att använda mjukvaran och nästan alla anser att supporten är bra.