Nu krävs att andra sektorer än energisektorn minskar sina utsläpp. Fler åtgärder i lantbrukssektorn behövs, både i växtodling och djurhållning, men liksom i Danmark satsar Storbritannien hårt på skogsplantering och återvätning av dikad torvmark.

De brittiska klimatgasutsläppen har mer än halverats sedan år 1990. I stora drag är landet i fas för att nå det bindande målet om 68 procent minskning från 1990 till 2030. Men framgången hittills beror till stor del på att kol fasats ut. När det är gjort krävs därför att andra sektorer gör en större insats. Och utsläppen från lantbruket har planat ut och ökar något från år 2022 till 2023.

Tre klimatindikatorer
Den brittiska Climate Change Committee har 28 klimatindikatorer varav tre är för jordbruket. Den ena är antalet nötkreatur och får. För att klimatmålet nettonoll år 2050 ska kunna nås finns en tidsplan för minskning av antalet djur. Antalet minskade från år 2017 till 2020 och var år 2020 under det uppsatta målet. Men minskningen har planat ut efter år 2020.
Trädplantering är en annan indikator. Liksom i Danmark ser britterna trädplantering på jordbruksmark som en viktig åtgärd. På senare år har det planterats träd på cirka 13 000 hektar jordbruksmark per år och det är långt från målet på 30 000 hektar per år.
Återvätning är en tredje indikator. Även återvätning är en stor klimatåtgärd i Storbritannien men det går långsamt med den. Under år 2023 återvätades cirka 12 700 hektar men det rör inte bara jordbruksmark. Till år 2026 finns en ambition att komma upp till en takt på 32 000 hektar per år.

Förbättrad odling
Klimatarbetet i lantbruket handlar även om att göra lantbruket fossilfritt och att minska utsläppen med åtgärder i växtodlingen och djurhållningen. Som exempel på det tillkännagav den brittiska regeringen i oktober 2023 planer på att ge stöd till att öka användningen av metanhämmande fodertillskott med avsikt att göra det obligatoriskt att använda så snart som möjligt, senast 2030. Men det finns också det mycket omfattande programmet Sustainable Farming Incentive (SFI). Storbritannien är inte längre med i EU men SFI har likheter med motsvarande program i CAP. Det innehållet många åtgärder och har tonvikt på biologisk mångfald med fåglar, växter och insekter. Programmet uppdaterades under 2024 med 50 nya åtgärder, 50 uppdateringar av befintliga åtgärder 21 premiumbetalningar för de viktigaste åtgärderna för miljön, samt en generell ökning av betalningen med 10 procent.

Här är några exempel:
Winter bird food on improved grassland. Motsvarande cirka 6 500 kr per hektar.
Robotic mechanical weeding Motsvarande cirka 1 900 kr per hektar.
Variable rate application of nutrients Motsvarande cirka 340 kr per hektar.
No-till payment Motsvarande cirka 900 kr per hektar.
Lapwing (tofsvipa) nesting plots.Motsvarande cirka 9 700 kr per hektar.
I klimatrapporten konstateras också att lantbruket drabbas hårt av extremväder med bland annat översvämningar och att takten på klimatanpassning är för låg. Rapporten från den brittiska klimatkommittén presenteras just efter att landet upplevt de blötaste 18 månaderna sedan mätningarna började, här redovisat av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.