I genomsnitt går över 6 procent av världens skördar förlorade på grund av markkomprimering, ett problem som har ökat över åren på grund av tyngre maskiner.

Hela 20 procent av all odlingsmark har hög risk för markkomprimering enligt forskningsrapporten Keller & Dani, år 2021.
Totalt 6 procent av världens skördar går förlorade varje år genom markkomprimering, enligt rapporten från Environmental Science & Technology, år 2021. Detta gäller modern jordbruk, det vill säga cirka 70 procent av all odling av grödor i Europa.
Upp mot 1 300 procent,  så mycket kan utsläppen av lustgas öka om marken är komprimerad, enligt en forskningsrapport av Geoderma, år 2021.
Upp mot 7,5 ton, så mycket tyngre var främre axeln på skördetröskor 2009 jämfört med 1958, i genomsnitt, enligt en rapport av Advances in Agronomy, år 2015.
Totalt 4 ton tyngre är traktorer idag jämfört med år 1970-talet, enligt en artikel i svenska ATL år 2020.
Hela 42 ton kan en modern skördetröska väga med ett 41-fots skärbord, bandställ och full spannmålstank.

Om markkomprimering kunde minskas skulle marken vara mer bördig och lättare att odla, vilket skulle spara bränsle. Dessutom skulle biodiversiteten öka, eftersom till exempel maskar trivs i lös jord. Mindre markkomprimering bidrar också till minskningen av lustgasutsläpp. Men framför allt, skördarna skulle öka liksom jordbrukarnas intäkter.

Lösningen
Ett svenskt team har uppfunnit ett koncept som kallas Compaction Prevention System (CPS). Projektet pågår inom ramen för innovationsplattformen Agtech 2030, koordinerad av Linköpings universitet. Bakom CPS finns erfarna bönder, agronomirådgivare, forskare och datateknikexperter. CPS-konceptet är patenterat och tilldelades Agritechnica Innovation Award 2022. En prototyp presenterades i juni 2022 under DLG Feldtage. Marknadslanseringen ägde rum under Agritechnica i november 2023 i den svenska paviljongen organiserad av Agtech 2030 i samarbete med Business Sweden. Företaget som bildats för utveckling och marknadsföring kallas Novel Agro. För första gången visade teamet också en av hemligheterna bakom systemet, nämligen uppdaterade fuktkartor över fälten baserade på en kombination av satellitsensorer.

Hur fungerar CPS?
En datorprocessor matas med fyra typer av information: Om marktryck, marktyp, markfuktighet och fältstatus. Den senare handlar om fältet i den meningen om det nyligen har plöjts, om det växer gröda på det osv. Denna information inkluderas eftersom rötter från växande grödor till exempel kan göra marken mindre mottaglig för packskador. Tre av de fyra typerna av information uppdateras i realtid och kommuniceras genom en riskmätare som bonden kan ha i hytten och genom kartor som också kan analyseras på gården.

Fördelar för bönder
Hur kan då bönder dra nytta av CPS? Bondens nytta av CPS handlar om tre typer av beslut: Planeringsbeslut, beslut under körning och strategiska beslut. Exempel på planeringsbeslut kan vara att besluta i vilken ordning olika fält ska bearbetas. Innan man går ut på ett specifikt fält kan man också få information om risken för markkomprimering för olika delar av fältet. Föraren kan nu besluta om det är lämpligt att köra, men också ompröva sitt val av utrustning som traktor, däckkonfiguration eller mängd gödsel. När det gäller beslut under körning: När föraren redan är ute på fältet kan han eller hon hålla koll på den unika riskmätaren för packning, som ger kontinuerlig information meter för meter under körningen och därmed ger underlag för beslut att fortsätta eller avbryta ett arbete. CPS kan också ge underlag för strategiska beslut att välja den bästa maskinprofilen på gården eller bedöma behovet av dränering.

Men CPS förväntas också stimulera nya koncept inom jordbruket: När CPS sprids kan det väcka intresse för lättare maskinkoncept som skördetröskor tillverkade av höghållfast stål eller svärmar av mindre robotar.