Trots motstånd i EU-parlamentet och långbänk i lagråd drar nu Mercosur-avtalet igång i praktiken. Samtidigt tecknar EU ett handelsavtal med Australien och parallellt med det förs förhandlingar med Indien. 

EU–Mercosur-avtalet, ett frihandelsavtal mellan EU och fyra av fem länder i Mercosur, nämligen Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, kommer att börja tillämpas provisoriskt från den 1 maj i år. Beskedet kom från EU-kommissionen i början av veckan.
Det är handelsdelen av avtalet som börjar tillämpas provisoriskt vilket innebär att de överenskomna tullsänkningarna och de omdiskuterade tullkvoterna nu aktiveras. Konkret betyder det att en bestämd volym av varor, som exempelvis 99 000 ton nötkött och 180 000 ton fjäderfäkött årligen, kan importeras till EU med låg eller ingen tull. Samtidigt som EU kan exportera livsmedel och industrivaror till Mercosurländerna utan tull.
Avtalet, som har förhandlats i över 20 år, syftar till att skapa ett frihandelsområde med över 700 miljoner invånare. Det innebär bland annat sänkta tullar och ökad handel mellan regionerna.

Även Australien
EU och Australien har kommit överens om ett frihandelsavtal efter åtta års förhandlingar. Enligt EU-kommissionen väntas avtalet kunna öka EU:s export av varor och tjänster till Australien med upp till en tredjedel inom tio år
Förhandlingarna påbörjades år 2018 men bröts år 2023, framför allt på grund av oenighet om marknadstillgång för jordbruksprodukter som har varit centrala genom hela förhandlingen. EU har velat begränsa importen av känsliga produkter som till exempel nötkött, lammkött och socker, samt skydda geografiska beteckningar som ”Feta” och ”Prosecco”, samtidigt som Australien har efterfrågat större marknadstillgång av dessa produkter. Avtalet, som slöts i mars i år, innebär nu att EU öppnar sin marknad genom tullkvoter för ökad import av vissa jordbruksprodukter såsom nötkött, lammkött, socker, ris och vissa mejeriprodukter från Australien.
För nötkött har parterna enats om en importkvot till EU på 30 600 ton per år. Av denna volym får 16 830 ton, från konventionellt uppfödda djur, importeras med en tull på 7,5 procent, medan resterande del som måste komma från djur som fötts upp på gräs, det vill säga inte i mer intensiva så kallade ”feed lots ” utan med större hållbarhetskrav kommer importeras tullfritt. Detta innebär en ökning jämfört med dagens kvot på drygt 3 000 ton.
För får- och lammkött införs en kvot på 25 000 ton per år som kan importeras tullfritt till EU. Av denna volym får högst 27 procent bestå av fryst kött.
I gengäld får EU förbättrad tillgång till den australiensiska marknaden. Avtalet innebär att tullar tas bort på nästan all EU-export. För de flesta produkter, inklusive motorfordon, maskiner, kemikalier, läkemedel, vin och sprit, sker detta direkt vid avtalets ikraftträdande. Vissa känsliga produkter, som ost, får sina tullar borttagna gradvis över tre år. Avtalet innebär också att 165 europeiska livsmedelsprodukter får skyddade namn i Australien, till exempel Prosciutto di Parma, Grano Padano och Prosecco. Samtidigt får australiensiska producenter fortsatt använda vissa beteckningar, såsom feta, parmesan och halloumi.

Lantbrukarna  emot
Copa-Cogeca, organisationen för lantbrukare och lantbrukskooperativ, där även svenska LRF är med, är kritiska till avtalet och varnar för att europeiskt jordbruk återigen används som förhandlingskort i EU:s handelspolitik. I ett läge med stora produktionskostnader, inflation och geopolitisk osäkerhet menar Copa-Cogeca att ytterligare marknadsöppningar försvagar många familjejordbruk och ifrågasätter om EU:s handelspolitik är långsiktigt sammanhållen. Copa-Cogeca efterlyser tydligare skyddsmekanismer och varnar för att europeiska bönder inte kan fortsätta bära kostnaderna för nya frihandelsavtal utan mer effektiva säkerhetsnät.
Avtalet möter också hård kritik från organisationer inom den europeiska sockerindustrin. I ett gemensamt uttalande varnar sockerproducenterna, CEFS, och den euopreiska organisationen för betodlarna, CIBE, för att den tullfria kvoten på 35 000 ton råsocker från Australien riskerar att pressa sektorn över bristningsgränsen. De menar att denna nya eftergift är en del av en ”kumulativ volym av eftergifter” som redan gett tredjeländer ohållbart stor tillgång till EU-marknaden.

Mjölkproducenter positiva
Från organisationer inom den europeiska mejerisektorn är tonen däremot positiv. Branschorganisationen Eucolait som representerar mejeriföretag, såväl kooperativa som privata, på EU-nivå beskriver avtalet som ett ”betydande och positivt steg” som stärker konkurrenskraften för den europeiska mejeriindustrin. De lyfter fram att Australien redan är en viktig marknad, med en export värd nästan 400 miljoner euro under 2025, där ost är den största kategorin.

Totalt sett bra
Utöver jordbruket framhåller EU-kommissionen att avtalet är strategiskt avgörande för att säkra EU:s tillgång till kritiska mineraler. Detta eftersom Australien är en stor producent av flera kritiska mineraler som är nödvändiga för EU:s gröna och digitala omställning. Avtalet underlättar importen av exempelvis litium, för batterier, sällsynta jordartsmetaller, för högteknologiska magneter, och bauxit för aluminium, och minskar därmed EU:s beroende av framförallt Kina för dessa.