Oavsett hur mycket växtskyddsmedel som finns tillgängligt för lantbruket i framtiden är det viktigt att arbeta på ett sätt med växtodlingen så att det inte uppstår resistens. Uppmaningen kommer från alla håll, inte minst från växtodlingsrådgivare. Resistens kan uppstå inom alla växtskyddsåtgärder och ett exempel är inom ogräsen. På vissa platser i utlandet har ogräs utvecklat resistens mot glyfosat och är därmed svåra att bekämpa.
Men det finns sätt att förebygga. Först och främst ska man arbeta med sin växtföljd och variera vår- med höstgrödor. Det är även bra om rena spannmålsväxtföljder kan brytas av med andra grödor, exempelvis vall om det inte finns andra möjligheter. På så vis blir det tal om varierande typer av aktiva substanser mellan de olika årens ogräsbehandlingar samtidigt som vårgrödor ger ökat utrymme för mekanisk bekämpning.
Även mellangrödor är bra, även om dessa minskar möjligheten till mekanisk bearbetning under augusti och september, då verkan av den åtgärden är som bäst. Mellangrödorna har nämligen förmågan att tränga undan ogräs.
Även om det odlas samma gröda flera år i streck finns det ofta flera olika ogräsmedel att välja mellan och även om man är nöjd med resultatet år ett finns det anledning att fundera över en ny strategi år två.