Sjukdomar är den största utmaningen inom potatisodlingen och genom klimatförändringarna kommer problemen troligtvis öka. Med målsättningen att ta fram mer robusta och konkurrenskraftiga nordiska potatissorter samverkar privata aktörer, universitet och NordGen i ett projekt där mer än 300 olika potatissorter ska undersökas.

 

Växtförädling är ett arbete som kräver lång tid och mycket resurser. Det nordiska klimatet skapar också speciella förutsättningar och utmaningar för jordbruket och trädgårdsodlingen. Ur ett europeiskt perspektiv ses därför den nordiska marknaden för växtförädling som liten. Det är bakgrunden till grundandet av det ”Nordiska PPP-samarbetet för pre-breeding” – ett partnerskap mellan offentliga och privata aktörer (PPP) som syftar till att stärka växtförädlingen i de nordiska länderna, ett arbete som är viktigt för att framtidssäkra jordbruket och trädgårdsnäringarna. Sekretariatet för det nordiska PPP-samarbetet är placerat hos NordGen. Under perioden 2021 till 2023 pågår fyra PPP-samarbeten (se fakta nedan) där projektet SustainPotato fokuserar på potatis.

 

Resistens mot sjukdomar

 

Detta projekt för samman tre växtförädlingsprogram för potatis i Sverige (Sveriges lantbruksuniversitet, SLU), Norge (Graminor AS) och Danmark (Danespo) tillsammans med forskare från Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO), SLU och NordGen. Projektets huvudsakliga fokus är att lägga grund för utveckling av mer robusta potatissorter som är bättre anpassade att klara av sjukdomar, något som skulle öka avkastningen och minska behovet av bekämpningsmedel.

– Det här projektet är unikt, det är det första nordiska samarbetet inom potatisförädling där växtförädlingsföretag och akademi samverkar. Sjukdomars anpassning och utveckling är den största utmaningen inom potatisförädlingen. Om klimatet blir torrare, eller om vi får ett mer fluktuerande väder, kommer problemen med stor sannolik att öka, säger Muath Alsheikh, chef för forskning och utveckling på Graminor och projektledare för SustainPotato.

 

Projektet syftar bland annat till att motverka olika skalsjukdomar och potatisbladmögel (Phytophthora infestans). Den sistnämnde har varit ett stort problem för jordbruket ända sedan 1840-talet. I Sverige och Norge används idag 20 till 30 procent av allt bekämpningsmedel inom jordbruket för att bekämpa potatisbladmögel. För att i framtiden kunna utveckla bättre potatissorter ingår över 300 potatissorter i projektet (se fakta nedan).

 

Potential för framtida förädling

 

Den stora merparten av sorterna kommer från de medverkande växtförädlingsprogrammen. NordGen bidrar med utförlig information om ett 40-tal sorter från den nordiska potatissamlingen, ett material som inte använts tidigare inom växtförädlingen.

– I projektet vill vi gå igenom allt material som finns tillgängligt i Norden för att se vilken potential som finns för framtida förädling. NordGen bidrar med flera äldre nordiska sorter, många av dessa finns inte tillgängliga någon annanstans, säger Pawel Chrominski, NordGens växtexpert på potatis och representant i SustainPotato.

 

Alla potatissorter ska studeras utifrån genotyp (individens exakta genetiska egenskaper, vanligen i form av DNA) och fenotyp (fysisk skepnad eller fysiska egenskaper, exempelvis storlek och bladfärg). Genom att använda DNA-markörer kartläggs växterna för att ge mer information om de nordiska potatissorternas genetiska bas. I fältodlingar kommer observerbara egenskaper på plantor och knölar studeras. Fältförsöken genomförs i de tre nordiska länderna där informationen delas mellan projektdeltagarna. Vid odlingsförsöken ska ny teknik som drönarfotografering i kombination med avancerade bildanalysprogram användas, så kallad ”high-throughput phenotyping” (HTP).

– Idag litar vi mycket på fältstudier, vi litar på det mänskliga ögat. Denna information beror mycket på personen i fråga och hur mycket som kan genomföras under en begränsad tid. Genom förbättrad fenotyping kommer vi att lära oss mer om viktiga genetiska egenskaperna, säger Rodomiro Ortiz, fakultetsprofessor och professor i genetik och växtförädling vid SLU.

 

DNA-teknik i kombination med HTP kan spara växtförädlarna såväl tid som pengar och framför allt kan företagen bli mer konkurrenskraftiga. I projektet SustainPotato finns grogrunden till att utveckla den nordiska potatisförädlingen men både Ortiz och Alsheikh är överens om att samarbetet behöver fortsätt en längre tid än tre år.

– Vi arbetar alla tillsammans för att bli framgångsrika på en nordisk nivå. Men vi behöver fortsätta. Det tar troligtvis nio till tolv år innan vi kan leverera något som är användbart på riktigt, säger Muath Alsheikh.

FAKTA:

 

”Pre-breeding” är ett begrepp för det kostsamma och tidskrävande första steget som måste utföras innan själva växtförädlingen kan påbörjas.
I SustainPotato ska totalt 322 potatissorter studeras, 276 av dessa kommer från Graminor, SLU och Danespo, 46 från NordGen.
Under projektperioden 2021 till 2023, har fyra projekt beviljats medel från det ”Nordiska PPP-samarbetet för pre-breeding” som finanserias av de nordiska länderna genom Nordiska ministerrådet och genom växtförädlingsföretagen.
Förutom SustainPotato fokuserar PPP-projekten på ny teknologi (Phenotyping Project Phase 3, 6P3) och växtförädling inom vårvete (CResWheat) respektive äpple (NORDFRUIT Apple).