Mitt i debatten om hållbart skogsbruk pågår just nu ett av Sveriges största skogsexperiment. Forskare från SLU och Uppsala universitet i samarbete med Energimyndigheten och Uppsala Akademiförvaltning undersöker hur olika avverkningsmetoder påverkar klimatet, den biologiska mångfalden och skogens ekosystemtjänster.

Ett syfte är att möjliggöra långtidsstudier och resultaten kan få stor betydelse för framtidens skogsskötsel.
– Vi var trötta på alla oklarheter kring hyggesfria metoder. För att klargöra dessa behövs storskaliga experiment som i dagsläget saknas. Vi ville ändra på detta och göra det från grunden, säger Joachim Strengbom, docent i ekologi vid SLU.
Dagens skogsbruk, som i Sverige nästintill undantagslöst bygger på trakthyggesbruk, är problematiskt för vissa arter. Alternativa avverkningsformer, till exempel olika varianter av hyggesfritt skogsbruk, anförs ofta som ett bättre alternativ för att bevara biologisk mångfald.
Eftersom detta inte undersökts i storskaliga och långsiktiga försök saknas mycket av den vetenskapliga robustheten som krävs för att veta om så är fallet.

Olika avverkningsmetoder
Nu startas experiment i Upplands och Västmanlands skogar, där två olika hyggesfria metoder studeras i jämförelse med konventionell avverkning. Försöken utgörs av:

• Avverkning till skärm: En tredjedel av träden lämnas kvar som ett skyddande skärm medan nya träd får etablera sig under den sparade skärmen. När den nya generationen träd nått cirka 2,5 meters höjd avverkas den äldre skärmen. Metoden kan gynna arter som är direkt beroende av att träd finns på platsen hela tiden, till exempel olika marksvampar. Effekten på arter som är beroende av gammal skog är ännu okänd.

• Luckhuggning: Skogen avverkas fläckvis i mönster likt ett schackbräde med rutstorlek om 33×33 meter. Metoden underlättar för ljuskrävande trädarter att komma upp samtidigt som den ger en variation i ljusinsläpp och bevarar viktiga livsmiljöer. Kontinuiteten av träd bevaras inte i varje ruta men sett över hela skogen kommer det alltid finns uppvuxna träd på platsen.

• Trakthyggesbruk: Den traditionella metoden där hela områden avverkas. Några få träd lämnas kvar, men i övrigt sker en total föryngringsavverkning. Detta utgör jämförelsemetod för att sätta resultaten i relation till nuvarande praxis.

• Orörd yta av samma karaktär som de avverkade. Används för att jämföra hur utvecklingen för de olika mätvariablerna är i en skog utan åtgärder.

Över 2 000 mätpunkter
Med mer än 2 000 mätpunkter och fyra års datainsamling mäts allt från insektsdiversitet och bärtillgång till kolinlagring och växthusgasflöden. Forskarna använder ”before after control impact” som är en experimentell design som används för att utvärdera miljöeffekter genom att kombinera tid (före/efter) och plats (kontroll/effektområde). Syftet är att kunna särskilja naturlig variation från den förändring som faktiskt orsakas av den undersökta påverkan.
– Vårt mål är att mäta många olika typer av effekter. Vi arbetar med högsta möjliga grad av realism och använder vanliga skogsbruksmaskiner, berättar Gustaf Granath, forskare vid Uppsala universitet.

Experiment på riktigt
Totalt omfattar experimentet 70 ytor på 20 platser, främst nordväst om Uppsala men också utanför Västerås. Varje behandlingsyta är mellan två och fjorton hektar. Projektet är långsiktigt och många effekter kan visa sig först om 10–20 år.
– Det är just storskaligheten, replikeringen och realismen som gör det här så unikt. Experiment som bara görs på en plats säger inte mycket om helheten, säger Gustaf Granath.
Forskningens mål: Bättre beslutsunderlag Bakgrunden till experimentet är en önskan om att ta fram mer kunskap om skogsbrukets effekter på skogens kolbalans och biologisk mångfald. Projektet som finansieras av Energimyndigheten och Uppsala Akademiförvaltning ska ge vetenskapligt stöd för framtida beslut.
– Vi vill bygga prediktiva modeller för skogsbruket. Det här handlar inte om att ersätta kalhyggen helt, utan om att förstå vilka alternativ som faktiskt fungerar och varför, säger Joachim Strengbom.
Forskningen leds av SLU och Uppsala universitet i nära samarbete med markägaren Uppsala Akademiförvaltning. Den sistnämnda har beslutat att testa hyggesfritt skogsbruk på delar av sitt innehav för att öka kunskapen och täppa till kunskapsluckor.
– För oss handlar det också om att få fram konkret kunskap på området. Forskning saknas i dagsläget och syftet är att ta reda på så mycket som möjligt om hyggesfritt skogsbruk tillsammans med andra forskare. Vi har gått in i detta med öppna ögon och vill vara så behjälpliga som möjligt så att adekvat forskning kan göras, säger Anders Söderström Skogschef Uppsala Akademiförvaltning.

Vad experimenten mäter:
• Insekts- och växtdiversitet
• Markens kol- och näringsinnehåll
• Växthusgasflöden (koldioxid)
• Bärtillgång
• Mikrobiella samhällen i marken (svamp-DNA)
• Ljusinsläpp och mikroklimat
• Fågeldiversitet
• Grundvattennivåer