Den blöta hösten 2023 och utsädesbristen, liksom det sena vårbruket, påverkar de svenska lantbrukarna inför årets växtodlingssäsong. Frågan om dränering aktualiseras efter det allt extremare vädret och utsädesbristen ställer till det i växtodlingsplanerna och skapar oro i beredskapshänseende.  

Det visar årets första Fältrapport från Hushållningssällskapen.
Att Sverige är ett långt land är tydligt på våren. I södra Skåne börjar lantbrukarna bli klara med sitt vårbruk medan man i Västerbotten fortfarande har snö. En kall, sen och blöt vår är dock en gemensam nämnare för stora delar av landet. Att det är en kall och sen vår behöver inte vara negativt.

— Kylan bromsar upp tillväxten, men det är positivt för grödan. Det blir inte den explosion i tillväxten som det kan bli varmare år, utan nu hinner sidoskotten bildas. Höstvete och höstraps trivs ganska bra med det aktuella vädret, säger Olof Pålsson, HIR Skåne.

Blötan ställer till det i stora delar av landet. Har det varit så illa att det stått vatten i höstsådda grödor och på vallar, har grödan sannolikt gått ut och måste sås i eller sås om helt. Vårbruket försenas alltså eftersom det helt enkelt inte bär i fälten, man har inte kommit ut med sina maskiner. Det var även blött i höstas och det har gjort att man inte kunnat ogräsbekämpa i den grad man önskat, utan man måste göra det nu i vår. I vissa fall kunde man inte heller göra planerad jordbearbetning i höstas och även det måste göras nu som en del i vårbruket.

— Vårbruket börjar komma igång och man har sått på de lättaste sandjordarna. Dock blir det ett sent vårbruk och det är i många fall för blött för att komma ut i fält med gödseltunna och andra maskiner och man har i de flesta fall inte kunnat gödsla sina vallar, säger Elin Almèn, Hushållningssällskapet KKB.

Intresset för dränering av åkermark ökar och det finns två huvudsakliga skäl till detta, dels det extremväder med mycket nederbörd vi upplevt de senaste åren, dels det stöd för dräneringssatningar som Jordbruksverket styr över.  Dock bromsar den i många fall ansträngda ekonomin. I vissa fall är det entreprenörerna som utför arbetet som bromsar, de är helt enkelt fullbokade.

— Det finns ett väldigt stort intresse för dränering, men investeringsviljan är inte lika stark på grund av pressad ekonomi, säger Andreas Svensson, Hushållningssällskapet Jönköping.

På grund av den dåliga skörden 2023 har utsädesproducenterna inte kunnat producera tillräcklig mängd utsäde för de svenska lantbrukarna. Detta ställer till det på många sätt. Lantbrukarna får inte den art eller sort de planerat för, de uppnår inte det nya grundkravet gällande växtföljd i sin SAM-ansökan och har man höstsådda fält som utvintrat är det svårt att få tag på utsäde för att vårså dessa fält istället.

— Utsädesbristen och det nya grundvillkoret är oroväckande ur beredskapssynpunkt och det oroar inför framtiden, säger Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.

Klicka här för att läsa rapporten i sin helhet.