Landsbygdsminister Jennie Nilsson tillsatte i förra veckan en utredning för en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Svensk Djursjukvård är försiktigt optimistiska till delar av utredningens innehåll, men är angelägna om att frågan om veterinärbristen inte får begravas i en statlig utredning.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson lät på en presskonferens meddela att man tillsätter en utredning som ska ta ett helhetsgrepp om den veterinära marknaden. Bland annat ska man utreda personal-resursfrågan och hur ansvarsfördelningen för jourverksamheterna ska se ut i framtiden. Om utredningen leder till fler utbildningsplatser är vi positivt inställda, men att resursbristen ska behöva utredas ytterligare är däremot anmärkningsvärt. Bristen är ett absolut faktum. Det krävs åtgärder i nutid – inte nästa höst.

Uppdraget att analysera det nuvarande och framtida resursbehovet är det enskilt viktigaste i hela utredningen. Vi ställer oss dock frågande till hur en akut veterinärbrist som alla är eniga om är betjänt av ytterligare ett och ett halvt års utredning före nya utbildningsplatser tillsätts.

Behovet av både veterinärer och djursjukskötare är skriande, och fler utbildningsplatser är nödvändiga. 2020 hade 61 procent av de som tog ut en veterinärlegitimation en utbildning från ett annat land, och det är problematiskt att vi är så beroende av att andra länder utbildar veterinärer för den svenska marknaden.

Vi vill också uppmärksamma utredaren på det faktum att vi har ett stort antal veterinärer från tredjeland i Sverige som hålls utanför den arbetsmarknad som så desperat behöver dem eftersom de inte lyckas komma in på den tilläggsutbildning på SLU som krävs. Här skulle ett kraftigt utökat antal studieplatser (från dagens sex platser per år) under ett antal år kunna göra verklig skillnad, både för branschen och för de enskilda individerna som redan besitter den kunskap branschen behöver.

Det är också angeläget att utredaren skyndsamt föreslår en permanent reglering för djurvårdarna som idag arbetar på undantagsregler från behandlingsförbudet. Dessa löper ut den 31 december 2023, dvs knappt 12 månader efter att utredningen ska presentera sina förslag.

Vi anser det positivt att Distriktsveterinärernas organisation och verksamhet granskas, i synnerhet den del av verksamheten som bedrivs i konkurrens med privata aktörer, särskilt efter den granskning Riksrevisionen presenterade i mars. Här hoppas vi särskilt på att utredaren ser över de konkurrensbedömningar som ska göras inför att Distriktsveterinärerna gör en nyetablering i ett nytt geografiskt område.

Vi välkomnar verktyg som underlättar för djurägare att jämföra kostnader för djursjukvård. Diskussioner om pris är den enskilt vanligaste orsaken till att hotfulla situationer uppstår ute på klinikerna, vilket leder till psykiska påfrestningar och försämrad arbetsmiljö för personalen.

Vi är öppna för en dialog kring verksamhetstillsyn, om en sådan skulle innebära att hot mot enskilda veterinärer om att bli anmälda till ansvarsnämnden skulle minska. Detta skulle påtagligt kunna förbättra arbetsmiljön och den psykiska hälsan bland veterinärerna.

Redan nu efterfrågar vi ett tilläggsdirektiv med uppgift att utreda möjligheten till att fler lärosäten får examinera veterinärer och djursjukskötare.