SLU har, i samråd med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och hästnäringens riksanläggningar initierat en utredning av Hippologprogrammets utveckling. Nu är utredningen klar och det finns flera olika alternativa förslag om hur programmet kan utvecklas i framtiden.

Utredningen som tog sin början i juni 2022 är utförd av Susanne Linnér docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

– Vi tackar Susanne Linnér för hennes gediget utförda arbete. Nu kommer utredningens förslag att analyseras och utgöra en grund för Hippologprogrammets utveckling, säger Pär Forslund, prorektor vid SLU.

Syftet med utredningen har varit att analysera alternativ och förutsättningar samt att presentera utvecklingsförslag för en god högskolemässig kvalitet och studiesocial miljö på Hippologprogrammet. En anledning till att utredningen utförts är synpunkter på den studiesociala miljön, som kommit fram genom SLU:s kvalitetsarbete och från tidigare studenter och studentkåren. I takt med att hästnäringen har vuxit och utvecklats, samt att flera olika utbildningar med hästinriktning har startats, finns det också ett behov av att utveckla och anpassa Hippologprogrammet.

– I processen har jag, förutom att ha läst rapporter om hästnäringens framtid, kvalitetsrapporter från SLU och annan dokumentation om Hippologprogrammet, även genomfört enkäter och intervjuer med berörda lärare, studenter samt personer inom hästnäringen. Min bedömning är att svensk hästnäring fortsatt är i ett stort behov av en universitetsutbildning som riktar sig specifikt till hästnäringen, säger Susanne Linnér.

– Jag konstaterar att Hippologprogrammet har en konstruktion som bygger på ett nära samarbete mellan SLU, HNS och riksanläggningarna, vilket möjliggör en viktig kombination av vetenskaplig och konstnärlig grund. Utbildningen behöver dock utvecklas för att möta nuvarande och framtida krav vad gäller hästvälfärd, trygga och säkra miljöer samt områden som berör hållbar verksamhet utifrån både miljö och ekonomi.

I rapporten ges ett antal utvecklingsförslag: Alternativ A har, som en inriktning, fokus på häst och hästhållning vad gäller välfärd och hållbarhet. Det är en kompetens som skulle vara till glädje för hela branschen. Den andra inriktningen innebär en förstärkning av en samlad kompetens mot ridskolans verksamhet då ridskolorna är en viktig arbetsmarknad för hippologer. Alternativ B har många likheter med dagens breda Hippologprogram men med större valbarhet. Alternativ C är en modell som bygger på en hybridform där undervisning sker både på distans och fysiskt på plats.

Karolina Lagerlund är vd för HNS och kommenterar utredningen:

– Gedigen kunskap om hästen, baserad på forskning och väl beprövad praktisk erfarenhet är viktig för branschens fortsatta utveckling. Vi har behov av välutbildade och professionella människor som kan arbeta inom branschens alla inriktningar, såväl i praktik som teori. Jag ser fram emot att med utredningens förslag som grund tillsammans utveckla detta för hästnäringen betydelsefulla program.