Vad skiljer LRF mot Donald Trump?
Lantbrukare i Europa har demonstrerat för att stoppa Mercosuravtalet, världens i särklass största handelsavtal. Det är ett handelsavtal mellan fem länder i Sydamerika och EU. LRF är en av organisationerna som är emot frihandelsavtalet.
Lantbruksrörelser i många länder, även i Sverige har varit emot Mercosur-avtalet och politiker i EU har fått finna lösningar för att få igenom det. Det sista var minskade tullar på införsel av gödsel till EU och då svängde Italien och avtalet gick igenom. Svenska LRF anser att Mercosur-avtalet är dåligt och något som kommer drabba Europas konsumenter och lantbrukare.
Vad är då Mercosuravtalet?
Det är ett handelsavtal mellan EU och de fem Mercosurländerna. Många, även SVT, säger fyra länder, men Bolivia kom med i Mercosur år 2024 så i dag är de fem; Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay och Bolivia.
Dessa fem länder tecknar nu ett handelsavtal med EU. Det är det största handelsavtalet i historien. Förhandlingarna om detta avtal som kallas Mercosur-avtalet startade år 1999. Det har legat på is då och då, men det tog fart när Donald Trump drog igång med sitt tullkrig i april i fjol.
Nu finns avtalet på plats och som alla frihandelsavtal så innebär det att EU kan exportera med inga eller mindre tullar än tidigare till dessa fem länder i Sydamerika medan dessa fem länder i Sydamerika kan exportera på samma sätt till EU.
Frihandel har historiskt sett gynnat alla, även om Donald Trump inte riktigt förstått det, och svenska LRF är tveksamma till det.
Svenska LRF och många andra lantbruksorganisationer i EU har tyvärr ungefär samma synsätt som Donald Trump.
Stäng gränsen, vi klarar oss själv, och vi klarar oss bäst utan konkurrens utifrån!
Inget är mer fel
Självklart kommer en del lantbrukare i EU att få känna av ökad konkurrens när fem länder i Sydamerika med minskad tull kan exportera livsmedel till EU:s konsumenter. Men den fördel Europas industri får av detta avtal är långt större och kan innebära en ökad industriproduktion i EU med ökad export och därmed bättre finanser i EU, ökad välfärd här och ökad livsmedelskonsumtion. Har lantbruksorganisationerna i EU utvärderat det?
Sverige vid sidan
Sverige är inte på något sätt självförsörjande på livsmedel, framförallt inte inom kött. Vi måste importera kött från utlandet för att bli mätta och om detta kött blir något billigare från Sydamerika till följd av minskade tullar påverkar inte alls. Svenska konsumenter vill framförallt ha svenska livsmedel och betalar vad det kostar och när det är slut går man på importen.
Ingen oro
Det finns ingen anledning till oro i svenska lantbrukarled för att vi nu efter 27 års förhandling får undertecknat ett frihandelsavtal med fem länder i Sydamerika. De enda som borde vara oroliga nu är de som inte är med, regioner som Nordamerika, övriga länder i Sydamerika, Afrika och de delar av Asien som vi arbetar med.
Så vad är skillnaden?
Donald Trump har höjt tullarna mot andra länder och vill avskärma sig. EU vill ha frihandel med så många regioner som möjligt och försöker finna nya lösningar när det går i stöpet med USA. Men svenska LRF vill att Sverige och EU håller på sitt och stänger gränsen.
Vad är det för skillnad mellan svenska LRF och Donald Trump?
Svenska konsumenter vill framförallt ha svenska livsmedel ? Ut av alla svenskar så består 34,5 % av dessa av tidigare invandrare , 4 millioner människor, denna stora konsumentgrupp vill endast ha billig och gärna extra billiga livsmedel , och dessa nya konsumenter bryr sig inte alls om ursprung på livsmedel och kött , kött som kött liksom , därför kommer alla aktörer att importera så mycket som möjligt av billigt tullfritt kött från Sydamerika , en Ica handlare tillexempel vill ju ha kött att erbjuda varje dag, inte tomma hyllor med info om kött brist ! . Under flera år har Coop tillexempel erbjudit sydamerikansk oxfilé för 189 kronor kilot ,När grossister restauranger / livsmedelskedjor har gott om importerad kött så blir det lockpris på kött , och priset sjunker och svenska och europeiska kött producenter tvingas sänka köttpriserna för att få sälja . Detta fenomenet är känt sedan gammalt , det nyaste exemplet är mjölken som sjunkit från 6,29 kronor litern till nu 4,49 öre litern för producenten på bara några månader , och alla rådgivare kunde inte se denna stora sänkningen komma. EU unionen har mycket höga kostnader , medan Sydamerika har mycket låga kostnader, och därför blir EU bönder stora förlorare ekonomisk , och produktionen kommer att sjunka på kort och på lång sikt . Dyra anläggningar för djur kan inte konkurrera mot stora feedlots och skövlad regnskog s beten och fält. Dessa länder i Sydamerika skördar minst 2 grödor varje år på fälten , och några områden skördar grödor 3 gånger om året. Detta avtalet kommer att sätta sista spiken i kistan för många producenter ,som därför kommer tvingas lägga ner sin produktion / verksamhet . Protesterna inför detta avtalets godkännande har märkts i många städer av bönder som har varit på gatorna i många EU länder. Många bönder har varit med förr , och vet konsekvenserna / följderna av sådana avtal.
Självklart blir det en ökad konkurrens och det kan ibland vara bra, då utvecklas man och blir effektivare.
Men det är ju trots allt så att allt kött som produceras i Sverige i dag säljs till ett betydligt större pris än vad konsumenten är villig att betala för importköttet. Även utan Mercosur-avtalet så måste vi importera kött då vi inte är självförsörjande.
Att mjölkpriset föll med 27 procent på fem månader beror ju på att lönsamheten var så stor att allt för många ökade sin mjölkproduktion och så blev det ett överskott och prisfall. Mjölken går ju att öka/minska mycket snabbare än allt annat inom lantbruket. Där får vi nog vara beredda att se mycket svängningar vad gäller priset, stor som liten marknad.
Och vill vi nu att Sydamerika ska ta större ansvar för klimat och miljö, för vårt gemensamma jordklot, har EU betydligt större möjlighet att påverka där borta nu, via detta handelsavtal. Exakt hur det utformas vet kanske ingen, men tanken är ju att de livsmedel som kommer till EU via Mercosur-avtalet ska uppfylla våra regler för produktion.
Framtidssäkrad svensk och europeisk mat kräver frihandel med lika villkor
I Lantbruksnytts debattartikel om Mercosur hävdas det felaktigt att LRF motsätter sig Mercosurs handelsavtal av protektionistiska skäl. Samma debattartikel kommer med det absurda påståendet att LRF använder en retorik som likställs med Donald Trumps syn på handel. Protektionism eller inte. Vill vi bestämma hur mat ska produceras och säkra en framtida trygg och hållbar europeisk matförsörjning kan vi inte börja med att premiera import med lägre standarder för människor, djur, miljö och klimat. LRF säger ja till frihandel, men inte till avtal som riskerar att urholka livsmedelstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhetsarbete i Sverige och EU. Vi kan inte vara positivt inställda till handelsavtal som sänker den bättre matstandaden som Sverige och EU har byggt upp i decennier.
Det är helt riktigt att handel bidrar till ekonomisk utveckling. Men så som vi fortfarande känner frihandel lyckas den mindre bra med att säkra en, hos alla parter, god utveckling för miljö och klimat. En fri handel behöver politisk hjälp för att säkra också denna utveckling, som moderna samhällen eftersträvar. I dag råder stora skillnader mellan EU och flera Mercosurländer när det gäller:
användning av antibiotika
kemikalier och växtskyddsmedel
djurvälfärd
klimat- och miljökrav
arbetsvillkor
Där EU-lantbrukare följer några av världens högsta krav riskerar import från länder med betydligt lägre standard att slå ut produktion här hemma. Det gynnar varken svenska konsumenter, miljön eller den globala konkurrenskraften på lång sikt.
Det handlar alltså inte om att ”stänga gränsen”, utan om att ställa rimliga motkrav i utbyte mot sänkta tullar.
Påståendet att Sverige inte skulle påverkas eftersom konsumenter ändå föredrar svenska livsmedel bortser från två centrala fakta:
Priset på maten påverkar konsumentens val. Historiska siffror visar att vid kriser, lågkonjunktur eller höjda kostnader väljer många billigare import.
Svensk produktion är inte garanterad att finnas kvar. Om villkoren långsiktigt försämras för svenska lantbrukare minskar produktionen, och då försvinner även konsumenternas möjlighet att välja bättre svensk mat med högre standard.
Att kalla Mercosuravtalet ”världens största” är korrekt, men storlek betyder inte automatisk kvalitet. EU:s egna utredningar har visat att avtalet riskerar att bidra till:
högre utsläpp av växthusgaser
undergrävda klimatmål både i EU och globalt
De skrivningar om hållbarhet som finns är otillräckliga och till intet förpliktigande. Inte bara svenska lantbrukare utan också en lång rad EU-länder har därför uttryckt allvarliga farhågor och varit tydliga med samma kritik.
Det är alltså långt ifrån ett svenskt särintresse från Sveriges lantbrukare.
Modern frihandel måste byggas på mer jämlika villkor. Detta grundfundament fattas Mercosuravtalet.
Palle Borgström, LRFs förbundsordförande
Så är det. Det är inget särintresse från svenska lantbrukare, hela lantbruksorganisationen i EU är missnöjda med handelsavtalet med Merosur-länderna.
Och jag håller med om att livsmedelsproduktionen i Sydamerika inte håller EU standard vad gäller antibiotikaförbrukning och hänsyn till klimat och miljö.
Men om vi vill att dessa länder även ska tänka på det är kanske Mercosur-avtalet en bra start.
Enligt uppgift ska ju EU se till så att de livsmedel som kommer in, genom detta nya avtal till EU, håller EU-standard vad gäller produktionsform och kvalité.
Det kan ju ge Mercosur-länderna en rejäl morot för att bättra sig. Då skulle avtalet vara bra för klimat, miljö och djurvälfärd. Självklart tar det tid att förändra, men på sikt?
Grunden för samhällsutveckling är frihandel. Regioner med stor handel försöker undvika väpnade konflikter mellan sig. Handelsavtal är fredsbevarande. Kommer ett frihandelsavtal på tal ska man söka möjligheter och lösningar och inte leta fel.
Det stämmer säkert att konsumenter letar billigare varor vid sämre tider och då eventuellt import, om det är billigare.
Men just nu är ju Sverige i en lågkonjunktur och de senaste åren har många ansett att det varit skralt i kassan. Trots det räcker inte de svenska livsmedlen till och svenska lantbrukare får ut ett betydligt större pris för produkterna jämfört med i många andra länder. Detta gäller framförallt kött. Svenska konsumenter vill ha svenska produkter och är villiga att betala ett större pris för dem jämfört med importalternativen. Och det fungerar tack vare att vi har ett underskott och måste importera en hel del.
Självklart kan det bli lite ryckigt när ett nytt handelsavtal drar igång. Det blir vinnare och förlorare, men jag är övertygad om att vinsten för EU totalt sett blir större än utan detta handelsavtalet.