För första gången redovisas nu verkliga virkespriser i Sverige. Fram tills nu har ingen transparent prisstatistik redovisats över hur mycket skogsägarna har fått betalt för sitt virke utan endast företagens officiella virkesprislistor. Efter att sajten och nätverket Skogsforum.se startat upp tjänsten ”Virkesrapporten” presenteras nu de första hårda siffrorna över hur stora rotnetton skogsägarna fått i olika delar av landet.

Virkesrapportens upplägg liknar tidigare tjänster som funnits för jämförelse av bolåneräntor. Tjänsten bygger på att skogsägare anonymt lägger in uppgifter om sina faktiska virkesförsäljningar som gjorts i form av rotposter, leveransrotköp eller avverkningsuppdrag. Uppgifterna läggs in kommunvis vilket ger en god möjlighet att se regionala skillnader i virkespriser. Skogsägarna anger utöver vissa grundparametrar även vem som köpt virket.

– Trots att det diskuteras mycket flitigt bland skogsägare så har uppgifter om faktiska virkespriser för avverkningsrätter varit en väl förborgad hemlighet mellan säljare och köpare, säger Fredrik Reuter, Skogsforums grundare. Som skogsägare har det varit svårt att jämföra de priser som erbjuds av enskilda virkesköpare och det har varit svårt att veta vad som är ett bra pris eller ej.

Rotnetto

Det är viktigt att påpeka att med rotnetto menas faktiskt pris med omkostnader som avverkning avdragen. Kort och gott – vad skogsägaren får in på bankkontot (exkl moms) delat med hela avverkningsvolymen mätt i fastkubikmeter under bark.

Rotnetto är steg ett för Virkesrapporten, framgent kommer andra virkespriser att kunna läggas in och visas, exempel är leveransvirke.

Oväntat stora prisskillnader i landet

Virkesrapporten presenterar nu de första uppgifterna som baseras på virkesaffärer omfattande mer än 100 000 kubikmeter virke (m3fub), fördelade över hela landet. Bilden som framträder visar på stor prisskillnader mellan olika landsdelar.

– Priset är inte helt oväntat högst i Götaland men jag trodde nog inte att skillnaden skulle vara så stor, säger Fredrik. Det skiljer 100 kr mellan en kubikmeter avverkad skog i Götaland och en kubikmeter i Svealand. Det innebär att de sydsvenska skogsägarna får 25 procent mer för sitt virke än vad skogsägarna får i Svealand. Jämför man med Norrland så är skillnaden ännu större: Drygt 200 kr mer per kubikmeter i Götaland eller 60 procent bättre betalt. Detta visar första ögonblicksbilden ur databasen som avser virkesposter inlagda som slutavverkning mellan 1 okt 2017 tom 31 mars 2018. Snittpriser vid denna körning blev: Götaland: 550 sek/m3fub, Svealand, 450 sek/m3fub och Norrland 330 sek/m3fub.

Likvärdig råvara – olika pris

Att skillnaderna är så stora tyder på att virkesmarknaden fungerar olika i olika delar av landet. Råvaran är i stort jämförbar i hela landet, ja egentligen är kvalitén på timret bättre i norr. Flera virkesköpande företag är verksamma i flera landsdelar och virket de köper används till samma saker: främst till sågverkens trävaruproduktion eller massabrukens massatillverkning. Trots detta skiljer det flera hundra kronor per kubikmeter i pris.

Något längre skotningsavstånd i skogen och lite längre transportavstånd på vägen till industrin kan förklara en viss prisskillnad mellan norr och söder. Träden i södra Sverige är också lite billigare att avverka då genomsnittsstorleken är lite större. Å andra sidan finns klara indikationer på att avverkningskostnaderna generellt är högre i snitt i Götaland.

Virkesprisindex

Virkesrapporten lanserades under vintern 2017 och kan nu alltså visa hur den senaste säsongens verkliga virkespriser ser ut.

– Eftersom skogsforum har en stor räckvidd, med 37 000 medlemmar och ca 150 000 besökare varje månad, så har vi ett underlag för att få in tillräckligt mycket data för att erhålla jämförbara priser, säger Fredrik Reuter. Vi kommer att fortsätta ta in den senaste säsongens priser fram till sommaren och sedan går vi in på nästa säsong 2018/2019. Det innebär att vi får möjlighet att jämföra priser över tid och att vi kan sätta ett virkesprisindex.

Skogsägare som bidrar med uppgifter får tillgång till fördjupad information. De kan t ex se vilka virkesköpare som betalat mest per kubikmeter ner på kommunnivå.