Det skiljer stort mellan länderna men totalt sett inom EU närmar vi oss nu inflationsmålet 2 procent. Därmed är det sannolikt att räntan slutar att öka.

Egentligen har priset på varor upphört att stiga i pris men det problem som uppstått på senare tid är en prisökning inom tjänstesektorn. Om denna utveckling avbryts eller inte inom kort är svårt att uttala sig om men totalt sett verkar det som att västvärlden fått kontroll över inflationen.
I Sverige ser det ut som att Riksbanken gör ytterligare en räntehöjning i höst och det kan mycket väl vara för att skydda växelkursen för den svenska kronan mer än att dämpa inflationen. Inflationen är nämligen på väg ner med besked i Sverige men då man hela tiden mäter en månad i år mot en månad i fjol, dröjer det innan man ser verkligheten i siffrorna.
En annan missuppfattning vad gäller inflation är det att om inflationen är noll, ja då fortsätter priserna på den nivå som de är i dag, de faller inte tillbaka till hur det var år 2020.
Reportrar åker ofta ut i varuhus när inflationen minskat från exempelvis 8 till 6 procent och frågar konsumenter om de märkt det.
Självklart märker de inte det!
Även en mindre inflation är en kostnadsökning och för att få fallande priser behövs deflation, något som inte är fördelaktigt för ekonomin för då avstannar allt. Alla konsumenter avvaktar alla inköp i avvaktan på att priset ska falla.
Så det blir antagligen ytterligare 0,25 procents ränteökning i höst och då är styrräntan 4 procent jämt.
Det innebär att låntagare med bottenlån får betala 5,5 procent i ränta.
Troligtvis är det ungefär där man behöver lägga kalkylräntan för framtida investeringar. Inget tyder på att det går ner särskilt mycket i närtid.