Viktigt minska klimatpåverkan från rötad gödsel
Biogasproduktion baserad på gödsel ökar. Men fortfarande återstår en del att göra för att effektivisera metanutvinningen ur den återstående rötresten, och för att minska negativ påverkan på klimat och miljö. I ett projekt vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik har man funnit att rötad stallgödsel som lagras under sommaren läcker tre gånger så mycket metan som orötad gödsel.
När JTI-forskarna täckte över lagret med rötad gödsel minskade visserligen metanläckaget, men i stället ökade läckaget av lustgas så att klimatpåverkan av de båda växthusgaserna blev likvärdig från täckt och icke-täckt lager av rötad gödsel.
Samtidigt kunde forskarna se att ammoniakavgången till luft efter spridning av rötad gödsel var högre än från den orötade gödseln.
– För att minska läckaget av metan särskilt från rötad gödsel, rekommenderar vi lång uppehållstid i en efterrötkammare i biogasanläggningen, eller att gasen samlas upp från ett gastätt gaslager, säger Lena Rodhe, forskare vid JTI.
Vid spridning av gödsel rekommenderar hon att man brukar ner gödseln snabbt i jorden eller använder myllningsaggregat, särskilt när det gäller den rötade gödseln.
– Då minskar man risken för försurande och övergödande kväveförluster samtidigt som man minskar bidraget till den globala uppvärmningen, eftersom ammoniakgas indirekt kan ge upphov till den kraftiga växthusgasen lustgas, säger Lena Rodhe.
Projektet vid JTI genomfördes mot bakgrund av att man förväntar sig att gödselbaserad biogasproduktion kommer att öka under de närmaste åren.
– Det finns behov av fortsatt forskning för att göra metanutvinningen effektivare från rötning och lagring, och för att maximera energiutbytet i biogasanläggningen samtidigt som klimat- och miljöpåverkan minimeras, säger Åke Nordberg.
Lena Rodhe och Åke Nordberg tror på helhetslösningar där logistik, efterrötning och lagring integreras i biogasanläggningarna.
Forskarna ville i detta projekt också jämföra effekt på skördens storlek från rötad respektive orötad stallgödsel, men den statistiska analysen av de resultaten visade inte på några säkra skillnader.
– Innan vi kan ge några gödslingsrekommendationer, behövs kunskap från fleråriga odlingsförsök på olika jordar, säger Eva Salomon.