En avgörande faktor för att lyckas bekämpa utbrottet av afrikansk svinpest är att minska antalet vildsvin i den smittade zonen. På så sätt minskas risken för att nya vildsvin infekteras och att smittan sprids eller blir kvar i området. Efter beslut från Jordbruksverket påbörjas nu insatsen för att få ner vildsvinsstammen i hela zonen, bland annat genom fällor och åteljakt.

– Tack vare resultaten av sökandet efter kadaver i den smittade zonen och stängslingen av kärnområdet är vi nu i ett läge där vi har förutsättningar för att ta nästa steg i bekämpningen av afrikansk svinpest. Vi har därför beslutat att påbörja insatsen för att minska vildsvinsstammen i den smittade zonen, säger Lena Hellqvist Björnerot, Sveriges chefsveterinär.

Smittskyddsavlivning med jaktliknande metoder
Vid utbrottets start fanns det, enligt Svenska Jägareförbundets och de lokala jägarnas bedömning, cirka 500 – 1000 vildsvin i den smittade zonen i Västmanland, varav cirka 100 i kärnområdet.

Målet är att avliva alla kvarvarande vildsvin i kärnområdet och kraftigt minska antalet vildsvin i den övriga delen av den smittade zonen. Minskningen ska åstadkommas genom smittskyddsavlivning med jaktliknande metoder. I praktiken innebär det att bland annat fällor och åteljakt kan användas.

Jordbruksverket har tecknat avtal med Svenska Jägareförbundet och det är deras personal som kommer att utföra avlivningen. Avlivningen ska ske på ett sätt som skrämmer och stressar vildsvinen så lite som möjligt. De avlivade djuren kommer att samlas in, provtas och sedan destrueras.

– Som läget ser ut nu finns goda förutsättningar för att bli av smittan tidigare än vi hade vågat tro. Men alla de insatser som har gjorts och görs vad gäller sök, restriktioner, stängsling och smittskyddsavlivning, inklusive provtagning och analys av avlivade vildsvin, är absolut nödvändiga för att vi ska kunna nå målet att helt utrota smittan från Sverige, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.

Resultaten avgörande för processen framåt
Tidplanen för smittskyddsavlivningen avgörs successivt beroende på hur läget utvecklas. Jordbruksverket kommer, i dialog med SVA, löpande att bedöma om det gradvis går att lätta på restriktioner utan att det innebär risk för ökad smittspridning.

– Vi ska inte ha hårdare restriktioner än vad läget kräver. Resultatet från provtagning av avlivade djur och kadaver kommer att ha stor betydelse för eventuella lättnader och i slutändan hävandet av samtliga restriktioner, säger Lena Hellqvist Björnerot.

Fakta: Flera delar i bekämpningsarbetet
Arbetet med att bekämpa utbrottet av afrikansk svinpest består av flera delar.

De sökinsatser som genomförs syftar till att kontinuerligt kartlägga smittans utbredning, men också till att hitta döda vildsvin så att de kan avlägsnas från skogen. Eftersom virus överlever länge kan kadaver annars utgöra en smittkälla under lång tid.
De restriktioner för aktiviteter i skog och mark som gäller i den smittade zonen syftar dels till att inte störa vildsvinen så att de rör sig ut ur zonen och sprider smittan vidare till andra områden, dels till att människor inte ska sprida smittan vidare via skor, redskap eller annat.
Stängslingen runt kärnområdet syftar till att ytterligare motverka vildsvinens rörelse. Stängslet minskar risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin ska ta sig in i området.
Nästa steg i bekämpningen är att minska vildsvinsstammen i området. Syftet med det är att minska antalet vildsvin och därmed minska risken att nya vildsvin infekteras och att smittan sprids eller blir kvar i området.
Jordbruksverket leder och samordnar arbetet med att bekämpa det utbrottet av afrikansk svinpest, i nära dialog med Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, som expertmyndighet. Det är Jordbruksverkets ansvar att besluta om åtgärder för att Sverige så snabbt och effektivt som möjligt ska kunna utrota smittan.