I stallet står en ko. Hon lyfter långsamt huvudet, sträcker på halsen och rör tungan fram och tillbaka som en orm. Ibland rullar hon tungan delvis eller helt, trycker den mot gommen och låter den snabbt snärta ut ur munnen. Blicken verkar stel, djuret tycks vara i trans, ett beteende som kan pågå i upp till fem minuter.

Tung­rullning är inget harmlöst beteende utan en tydlig varningssignal. Det har stark koppling till stress och ämnesomsättningsproblem, något som måste tas på allvar.
I en artikel i tyska Agrarheute beskrivs problemet samt orsaker och handlingsplaner.
Om beteendet observeras bör utfodring, hållningsform och hälsostatus kontrolleras av sakkunniga. Åtgärder som en fiberrik foderstat, förbättrad djurkomfort och betesgång kan hjälpa till att minska fenomenet och därmed belastningen på kon.
Tung­rullning jämförs ofta med att låtsas riva av ett grässtrå. Tidigare antog man att djuren på detta sätt minskade sin stress. Nyare forskningsresultat motsäger dock detta då halten av kortisol i blodet inte minskar, beteendet verkar alltså inte stressdämpande

Kor med denna beteendestörning uppvisar ofta följande kännetecken jämfört med andra i besättningen:

Stor mjölkproduktion och höga mjölkhalter (fett och protein)
Lågt kroppstillstånd (Body Condition Score, BCS)
Ökat vattenintag
Lägre pH-värde i våmmen
Förhöjda nivåer av stresshormoner och inflammationsmarkörer i blodet
Lägre rang i flocken
Tung­rullning förekommer särskilt ofta i början av laktationen, en fas med stor ämnesomsättning.

De exakta orsakerna till tungrullning är inte helt klarlagda. Flera påverkansfaktorer diskuteras som;

Genetik
Omvandling av slick- och sugdrift
Uttråkning och efterhärmningsbeteenden inom flocken
Otillräckligt fiberintag och låg idisslingsaktivitet
Brist på spårämnen och vitaminer (t.ex. Mn, Cu, Fe)
Suboptimala hållningsförhållanden och låg djurkomfort
Anmärkningsvärt: En korrigering av utfodringen leder ofta inte till fullständig förbättring. Beteendet kvarstår som en inlärd stereotypi. Betesgång kan hjälpa, men efter återgång till stall uppträder problemet oftast igen.

Ett lågt pH i våmmen är ofta medföljande faktorer. Dessa kan uppstå vid otillräckligt grovfoder, överdrivet kraftfoder eller alltför energirika foderstater. Troligen producerar djuren extra saliv genom tung­rullning för att stabilisera våm-pH. Dessutom tyder förhöjda inflammationsvärden och stresshormoner i blodet på en betydande metabol belastning.