I EU:s stora forskningssatsning för mer hållbar livsmedelsproduktion bidrar Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, med forskare i elva olika så kallade aktivitetsblock. Forskningen bedrivs som ett samfinansierat partnerskap med en planerad budget på 58 miljoner euro. SVA:s andel av den nu beslutade budgeten är drygt 2 miljoner euro, cirka 22 miljoner kronor, över tre år.

EU:s partnerskap för djurhälsa och djurskydd (EUP AH&W) samlar 56 forskningsorganisationer i hela EU med syftet att verka för en hållbar livsmedelsproduktion från djur, på land och i vatten. De övergripande målen är att smittsamma djursjukdomar ska förebyggas och kontrolleras, att antimikrobiella medel ska används med större försiktighet och att djurskydd ska omfatta hela djurens liv. Europa ska uppnå rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelsproduktion.

– Vårt arbete är i samklang den europeiska gröna given och dess strategi ”från jord till bord”. Det som är spännande är bredden, vi ska undersöka djurhälsa och välfärd i relation till människors hälsa och miljön, en One Health-strategi för hållbar djurproduktion, i större delen av Europa. Det här partnerskapet pågår i tio år, det vi har nu är aktiviteterna för de första tre åren. Det kan bli mer för oss att göra i framtiden, säger professor Dolores Gavier-Widén på SVA som samordnar SVA:s aktiviteter.

Forskningen bedrivs utifrån definierade mål och aktiviteter för att målet ska uppnås. Aktiviteterna samlas i aktivitetsblock (Set Of Activities, SOA) och att forskare från SVA deltar i elva block visar på den bredd av forskare som finns på SVA. Partnerskapet pågår 2024–2034, de nu beslutade aktiviteterna handlar om tre år, 2024–2026.  För framtiden administrerar Formas nya forskningsprojekt som kopplar vidare från partnerskapet där det kommer öppnas nya utlysningar framöver.

I aktivitetsblock 8 ska bland annat analysmetoder som sekvensering gås igenom för att komma fram till gemensamma rutiner.

SOA 8: Övervakning av viktiga veterinärmedicinska smittämnen och deras antimikrobiella resistensprofiler
En stor del av det här aktivitetsblocket är att inventera hur sekvensering kan användas för övervakning av resistens bland olika sjukdomsframkallande ämnen (patogener), främst bakterier och antibiotikaresistens men även parasiter. Stora mängder information kommer samlas in för att kunna svara på frågor gällande resistens men även till exempel smittspridning och virulensfaktorer. I ett första skede kommer program för analys och kvalitetsparametrar att utvärderas. I ett senare skede kommer bakterier från olika livsmedelsproducerande djur att undersökas och resultaten utvärderas.

– Sekvensering av patogener är ett spännande forskningsfält. Jag ser fram emot att få utveckla arbetet och rutinerna gällande sekvensering av patogener i ett europeiskt sammanhang där vi är många som kan lära av varandra. Idag är inte alla resultat från labb jämförbara på grund av att analyserna görs och tolkas på olika sätt. Ett mål med den här forskningen är att länder i Europa i alla delar, med full säkerhet, ska kunna jämföra siffror och resultat i framtiden, säger Oskar Nilsson som är expert på antibiotika och resistens på SVA.

I aktivitetsblock 11 ska forskarna se hur smittämnens genetik samverkar med andra faktorer.

SOA 11: Kunskap om prioriterade smittämnen, infektionssjukdomar och metoder för att upptäcka dem
Forskare från flera europeiska länder kommer samarbeta för att lista ut de faktorer som får prioriterade smittämnen att orsaka allvarlig sjukdom bland livsmedelsproducerande djur. Smittämnenas genetik ska undersökas för att se hur genetiken samspelar med djurhållning, miljöfaktorer och saminfektioner. Bland annat ska det undersökas om djuren blir mer sjuka om de drabbas av flera smittor samtidigt som inte är så allvarliga var för sig. En annan intressant aspekt är om sjukdom bara uppstår då stress kombineras med en viss variant av smittämnet.

– Att vi är flera länder som forskar tillsammans skapar ett brett underlag av data, det gör att vi kan analysera och få ut slutsatser på ett helt annat sätt än med bara svenska data. Jag tror också att satsningen på en helhetssyn, istället för att undersöka en faktor i taget, kommer bidra till resultat som blir användbara i framtida djurhållning och livsmedelsproduktion, säger Robert Söderlund som är expert på sekvenseringstekniker och bioinformatik på SVA.

Aktivitetsblock 6 handlar om kartläggning av befintliga system för viltsjukdomsövervakning och hur de kan förbättras.

SOA 6: Ett europeiskt nätverk för vilda däggdjur och fåglar
Befintliga system och program för övervakning av vilda djurs hälsa och deras behov av utveckling ska kartläggas. Hur övervakning av viltsjukdomar mellan olika europeiska länder och laboratorier går till ska inventeras och harmoniseras. Det gäller hela kedjan från fält och skog till laboratorier och rapportering, till användning av resultat, till metoder för kartläggning och kvantifiering av vilda djurs populationer. Även forskning på hur människors aktiviteter påverkar vilda djurs hälsa ingår.

– Det är en unik möjlighet att samarbeta över hela Europa om viltsjukdomsövervakning. Det är ett område som länge varit underfinansierat men där vi nu kan åstadkomma förändring. Resultaten kommer att bidra till bättre förvaltning av vilda djur i naturen, bättre hälsa och tidig upptäckt av infektioner hos vilda djur. Då kan vi förhindra att människor och husdjur drabbas av de infektioner som kan överföras från vilda djur, säger Dolores Gavier-Widén.

SVA deltar med 36 experter
SVA:s aktiviteter ligger under arbetspaket 3 (WP3) som har rubriken Gemensamma initiativ och integration. Då programmet omfattar både vilda och lantbrukets djur; i luften, på marken och i havet, engageras 36 forskare från en mängd olika områden.