Årets svenska spannmålsskörd förväntas bli betydligt mindre än ett normalår. Torkan i stora delar av landet har påverkat skörden mycket negativt. Situationen är dock bättre än det extrema torkåret 2018, tack vare en större andel höstsådda grödor och gynnsammare temperaturer under försommaren.

Lantmännens prognos för årets svenska skörd uppgår till 4,6 miljoner ton spannmål. Detta är betydligt mindre än både förra årets skörd om 5,8 miljoner ton, och ett normalår* som motsvarar 5,6 miljoner ton.

– Den begränsade nederbörden under maj och juni har påverkat skördepotentialen negativt i hela landet. Nederbörden i början av juli förbättrar visserligen förutsättningarna för skörden men kommer inte att kompensera för den minskning som torkan orsakat dessförinnan. Sammantaget ser det dock ut som att skörden kommer täcka de svenska råvarubehoven, säger Per Germundsson, försörjnings- och försäljningschef på Lantmännens spannmålsenhet.

Svensk livsmedelsförsörjning börjar med skörden
En orolig omvärld understryker vikten av ett livskraftigt svenskt lantbruk och en robust nationell livsmedelsförsörjning. Skörden är grunden för lönsamheten inom lantbruket och det är av stor vikt att lantbrukarna kan bärga en bra skörd av god kvalitet. I år är det särskilt viktigt då räntorna stigit och många lantbrukare köpt insatsvaror under fjolåret till höga priser samtidigt som spannmålsmarknaden vänt nedåt. Under rådande förhållanden är den ekonomiska risken för lantbrukarna högre än under ett normalår och skördeutfallet än viktigare.
– Odlingsåret 2023 innebär stora utmaningar för lantbrukarna. Kostnader för bland annat drivmedel och mineralgödsel har varit mycket höga, och samtidigt är det förväntade skördeutfallet betydligt lägre än för ett normalår. Det innebär att de svenska lantbrukarna i många fall sitter med höga ekonomiska risker, säger Per Germundsson.

De senaste årens skördeutfall har visat på stora variationer, med en mycket liten skörd under det extrema torkåret 2018. Förväntningarna på årets skörd är högre än utfallet 2018, främst tack vare större arealer med höstsådda grödor och gynnsammare temperaturer under försommaren. Dock visar årets skördeprognos på det långsiktiga behovet av klimatanpassning inom svenskt lantbruk för att säkerställa en skörd som tillgodoser Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap.
– Skörden är mycket viktig för ett livskraftigt svenskt lantbruk och av stor vikt för att säkra Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Därför är det viktigt att vi vidareutvecklar nya torkresistenta grödor, effektiva bevattnings- och dräneringssystem och fortsätter stärka lönsamheten och konkurrenskraften i svenskt lantbruk, säger Magnus Kagevik, Lantmännens vd och koncernchef.

Lantbrukare över hela landet förbereder sig nu på ett intensivt arbete med årets viktiga skörd. Skörden pågår mellan juli och oktober, och efter det sammanställs skördeutfallet.

*Ett normalår beräknas som snittet på fem år efter att de bästa och sämsta åren räknats bort från de senaste sju åren.

Skördeprognosen baseras på en bedömd avkastning som bygger på väderdata, nederbörd, temperatur samt arealuppgifter för varje län, som lantbrukarna i Sverige skickat in till Jordbruksverket. Även historiska uppgifter, exempelvis avkastning för liknande år, vägs in. Att på förhand göra en bedömning av skörden är svårt och det är därför viktigt att ha i åtanke att skördeprognosen är just en prognos.