Inflationschock och kraftiga räntehöjningar. Urholkad ekonomi för hushållen och riktigt tuffa tider för företagen. Det har vi sannolikt framför oss då vi konstruerat oss genom de senaste tolv månaderna för att inte få så stora negativa effekter av alla de för ekonomin negativa händelserna som skett.

Inflationen var i augusti månad 0,7 procent. Långt under Riksbankens mål på 2,0 procent. Detta trots att energipriserna rusat på världsmarknaden, något svenska regeringen bromsat till viss del med minskade skatter på drivmedel. Även livsmedel har legat stilla eller sjunkit svagt. Där spelade den halverade matmomsen som infördes den 1 april i år roll. Trots det borde livsmedel blivit väsentligt dyrare till följd av kraftiga ökningar på råvaror och energi.
Det behövs sannolikt göras mer framöver men då saknar vi regering och därmed finns även risk att det som skett faller tillbaka.

Så hur går det nu?
Statistik från Jordbruksverket visade att priset på bröd minskat med 6,5 procent mellan augusti år 2025 och augusti i år. Det är en dryg procent mer än vad momssänkningen från 12 till 6 procent ger.
Samtidigt har priset på spannmål stigit med 29 procent på Matif i Paris under de senaste tolv månaderna.
Räknar vi om till svensk valuta har spannmålspriset stigit med 33 procent under perioden, då den svenska kronan försvagats.
Socker har stigit med 40 procent,  nötköttet har stigit ungefär lika mycket, mjölk har fallit med 3,5 procent medan gris gått ner lite mer på världsmarknaden och i Sverige. Sammantaget borde livsmedel vara betydligt dyrare i dag jämfört med för ett år sedan och nu när de sänkta drivmedelsskatterna är borta och eventuellt momsen på livsmedel återställs till 12 procent inom kort bör prisökningen fortsätta uppåt, och med besked.

Eftersläpning
Det är således en rejäl eftersläpning vad gäller prisökningar på livsmedel och antagligen har ”Matpriskollen” som inrättades för att säkerställa att momssänkningen på livsmedel verkligen nådde konsument haft effekt och medfört hård press på livsmedelsindustrin. Något branschorganisationen för livsmedelsföretagen i Sverige bekräftat under hösten.
Men det finns naturligtvis en gräns, och med så pass mycket dyrare råvaror, energipriser och lönekostnader så kommer prisutvecklingen på livsmedel som en raket inom kort. Tillsammans med ökade kostnader för energi, något som även ger dyrare boendekostnader kommer inflationen att dra iväg i vinter.
Riksbanken har redan aviserat räntehöjning vid nästa räntemöte, även om inflationen är 0,7 procent just nu. Riksbanken vill denna gång, till skillnad efter pandemin, vara lite mer förberedd. Men även om ökad styrränta är till för att pressa ner inflationen så ger ökad ränta ökade kostnader, något som i sig driver på inflationen.

Lånad tid
Det har under senaste åren byggts upp en stor mängd problem, framförallt orsakade av tullkrig och väpnade konflikter som vi lyckats hålla undan för, utan att det träffat konsumenten. Tidöregeringen har sänkt skatter på arbete, drivmedel och konsumtion och hållit hushållen flytande, de flesta har till och med fått ökad köpkraft. Sverige är ett av de länder där tillväxten är som störst just nu.
Nu är är vi sannolikt på väg rakt ut för avgrunden och då sitter vi i Sverige med en övergångsregering och därmed med en vingklippt statsminister.
Om de rödgröna som har majoritet i Riksdagen får till en regering, något som är sannolikt då samtliga fyra partier kommer förlora på ett extraval och därmed tvingas komma överens innan den sista möjliga statsministeromröstningen äger rum, blir det fyra tuffa år. De kommer inte kunna komma överens om snabba ekonomiska åtgärder för att stimulera näringslivet eller sänka kostnaderna för hushållen, så som nuvarande regering lyckats göra, så vidare inte Centern och Socialdemokraterna kör över de andra två fullständigt, mot några på sikt värdelösa morötter till Miljöpartiet och Vänstern.

Ett parti på fel sida
Centern har en fantastisk möjlighet att låta Sverige fortsätta gå i ledningen för tillväxt och välstånd bland befolkningen om de i stället väljer högersidan. Detta kan ske antingen genom att de gör som Liberalerna, acceptera Sverigedemokraterna, som ju trots allt var femte svensk tycker om, eller om Ulf Kristersson kan förmå Jimmy Åkesson att stå tillbaka lite.
Hur mycket Sverigedemokraterna måste stå tillbaka för att det ska vara okej för Centern är omöjligt att veta. Likaså är det svårt att veta om Jimmy Åkesson är beredd att backa på några punkter alls just nu, Sverigedemokraterna tappade ju stort i valet och behöver nog hävda sig lite mot väljarkåren just nu. Samtidigt borde Jimmy Åkesson var mer intresserad av att kunna fortsätta fyra år till på inslagen politik, även utan ministerposter, än att gå i en osäker opposition.
Och för Centerna borde ju högersidan vara ett betydligt behagligare alternativ med tanke på att de i varje fall säger att de är ett parti för småföretag och folk på landsbygden.
Men även om, så blir det inte enkelt. Handelskrig, geopolitisk oro och ökade försvarskostnader är riktigt stora bekymmer och svenska folket har tack vare diverse konstruktioner inte känt av det, tvärt om har många fått det bättre ekonomiskt under den senaste mandatperioden.
Även om Tidöregeringen skulle få fortsätta är det en tuff uppgift. Man kan sänka matmomsen till 0 procent och sänka skatten på arbete ytterligare, men då gäller det att de geopolitiska problemen löses inom kort och att hela världsekonomin blomstrar för att få kontroll på det budgetunderskott som ännu fler stimulanser troligtvis kommer leda till. Men det är bättre för såväl svenska företag som för svenska konsumenter om Tidöregeringen kan fortsätta.