Antalet tillverkare av alkoholhaltiga drycker i Sverige fortsätter att öka. Vid årsskiftet fanns 728 registrerade tillverkare öl, sprit, cider och vin i Sverige. Sedan 2010 har antalet ökat med närmare 710 procent.

Det framgår Dryckesbranschrapporten 2022 som är gjord på uppdrag LRF Lokal Mat och Dryck, Föreningen Svenskt Vin, Sveriges Oberoende Bryggeri och Sveriges Producenter Av Alkoholdrycker, SPAA. Rapporten bygger på statistik från SCB:s Företagsregister och Föreningen Svenskt Vin, samt bearbetning.

Netto ökade antalet producenter under 2022 med 16 till sammanlagt 728. Drygt 20 är registrerade för att tillverka två eller flera olika dryckesslag varför det totala antalet tillverkare i de fyra dryckeskategorierna uppgår till fler än 750 stycken.

”Dryckesbranschen har så som många andra påverkats starkt av coronapandemin, vissa mer än andra. Men trots utmaningarna har branschen klarat pandemiåren överraskande väl och antalet tillverkare ökade både 2020 och 2021. Det är ett styrketecken som lovar gott för fortsättningen”, säger Anna Kaijser, branschansvarig LRF Lokal mat och dryck.

Den svenska dryckesbranschen är en ung näring och en typisk start-up-bransch. De flesta företag har tillkommit under 2000-talet och framför allt de senaste tio åren. År 2010 fanns det totalt 90 tillverkare av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Sedan dess har det startats närmare 640 nya företag.

Majoriteten av är små med färre än fem anställda, oftast med en starkt lokal förankring. Lokalt och närodlat har en starkt positiv laddning hos dagens konsumenter, och det gynnar både dryckesföretagen och livsmedelsbranschen generellt.

Företagen är väl spridda över landet. Tillverkning sker i samtliga 21 län och i mer än 200 av Sveriges 290 kommuner. Antalet tillverkare är av förklarliga skäl störst i de tre befolkningstätaste regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Men mer än hälften av tillverkarnas finns utanför storstadsregionerna, varav påfallande många i glesbefolkade län.

Gotland som har den i särklass högsta andel dryckestillverkare i relation till folkmängd av samtliga 21 län.  Även Jämtland, Norrbotten och Västernorrland sticker ut med en hög andel dryckestillverkare per capita. Dryckestillverkning har blivit ett attraktivt besöksmål i mindre orter, vilket bidrar till det lokala näringslivets utveckling och skapar nya arbetstillfällen.

Ölbryggerier är klart flest och utgår närmare 75 procent av dryckestillverkarna. Men den största ökningen de senaste åren har skett bland tillverkare av spritdrycker, som vodka, gin och whisky.                       Både 2020 och 2021 ökade antalet med 20 procent. Exempelvis finns i dag tolv svenska whiskytillverkare, varav två Mackmyra och High Coast Destillery är noterade på börsen. Även Hernö Gin genomför en aktiespridning inför notering.

”Det är fantastiskt roligt med så många nya entreprenörer som med passion och kreativt skapar nya innovativa och högkvalitativa drycker. Detta har också uppmärksammats internationellt, flera har vunnit priser och allt större volymer säljs på export. För mig är det uppenbart att det finns en enorm i dryckestillverkning och en möjlighet för tillväxt över hela landet”, säger Thomas Larsson, Senior Advisor High Coast Whisky och styrelseledamot i SPAA:

Öl: Explosionsartad tillväxt senaste decenniet

Få branscher har haft en lika explosionsartad tillväxt som ölbryggerierna. Vid utgången av 2021 fanns 534 registrerade företag för tillverkning av öl, vilket var en ökning med knappt fyra procent jämfört med föregående år.  Huvudparten av bryggerierna är startade de senaste tio, tolv åren. Så sent som 2010 fanns endast 30 bryggerier i Sverige.

Den övervägande majoriteten är så kallade mikrobryggerier. De använder vid öltillverkningen hantverksmässiga metoder som utgår ifrån klassiska bryggeritraditioner. Under senare åren har även antalet nanobryggerier ökat. De är en fortsättning på trenden med mikrobryggeriet, men med väsentligt mindre kapacitet.

Bryggerierna är den dryckeskategori som har störst geografisk spridning och finns representerade i samtliga 21 län och i 70 procent, eller 203 av landets 290 kommuner. I flera mindre kommuner med 10 000 – 20 000 invånare kan det finnas två eller flera öltillverkare.

Åren med coronapandemin har inneburit stora utmaningar. Restriktioner och nedstängningar ledde att många bryggerier drabbades av minskad försäljning. Några tvingades pausa verksamheten, medan andra – med framgång – ställde om produktionen till folköl som har låg alkoholhalt och därför kan säljas i livsmedelsbutiker och inte kräver utskänkningstillstånd.

Sprit: Tre av tio startade under pandemin

Vid utgången av 2021 fanns 104 registrerade företag för framställning av destillerade drycker.  Mer än en tredjedel har tillkommit under de två pandemiåren 2020–2021. Enbart 2021 ökade antalet registrerade sprittillverkare med drygt 20 procent. Det gör spritdrycker till den näst största kategorin efter öl i den svenska dryckesbranschen och dessutom den snabbast växande.

Knappt hälften av företagen finns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. På fjärde plats över län med flest tillverkare kommer Norrbotten. Även Västernorrland placerar sig på listan med flest tillverkare

Historiskt har svensk tillverkning varit fokuserat på brännvin eller vodka. Det stora antalet nya tillverkare de senaste 10 – 20 åren, har gjort att produktsortimentet har breddats väsentligt.

Förutom vodka, brännvin och akvavit tillverkas gin, whisky, punsch och likörer. Det stora intresset att starta tillverkning av destillerade drycker kan tillskrivas det nyväckta intresset för olika drinkblandningar, framför allt gäller det intresset för gin men även vodka.

Cider: Ny generation surfar på ”äppelvågen”

Intresset för ciderframställning har ökat stort det senaste decenniet. Det talas ibland som en äppelvåg. Vid utgången av 2021 fanns 53 registrerade producenter av cider, jämfört med 46 samma tidpunkt 2020. Det motsvarar en tillväxt på cirka 15 procent. I denna kategori ingår även tillverkare av glögg och mjöd.

Ciderproducenterna finns i 17 av Sveriges 21 län. Stockholm, Skåne och Västra Götaland har flest tillverkare, följt av Västerbotten och Värmland. Mätt per capita är koncentrationen störst på Gotland och i Västerbotten.

Brännland Cider i Vännäs i Västerbotten, Fruktstereo i Malmö, Tosterups Gård i Tomelilla, Pomologik i Strängnäs samt Kullabygdens Musteri i Mjöhult representerar den nya generationen ciderproducenter med innovativa och högkvalitativa drycker.

Vin: Ett 20-tal nya på fem år

De senaste 10–15 åren har intresset för kommersiell vinodling ökat markant. Vid utgången av 2021 fanns 62 registrerade tillverkare av vin, varav flertalet gör vin av druvor. Bara de senaste fem åren har det tillkommit ett 20-tal nya.

Eftersom druvstockarna behöver tid för att växa till sig innan de kan ge druvor, tar det flera år att etablera vinproduktion. Druvodling är också starkt klimatberoende, varför södra Sverige är dominerade inom svensk vinodling. Vintillverkare finns i dag i 14 av Sveriges 21 län. Mer än hälften av vingårdarna finns i Skåne. Flest finns i fyra kommuner: Ystad, Simrishamn, Höganäs och Helsingborg.

Flertalet vingårdar är små, mellan en och tio hektar. Den samlade volymen uppskattas till runt 10 000 liter per år, vilket motsvarar 13–14 000 flaskor. Den samlade arealen med vinodling uppskattas till cirka 100 hektar, men väntas öka kommande år med 50–150 hektar beroende på om det blir tillåtet med gårdsförsäljning av alkohol.