I Sverige gick visserligen försäljningen av traktorer ner 11 procent när man jämför antalet traktorer 2013 mot 2012, men ser man i stället på antalet försålda hästkrafter är det inte säkert att det är en minskning. Sett över en lite längre period är det definitivt ingen minskning. Även om vi går tillbaka ända till 1989, då det såldes drygt 6 000 traktorer i Sveirge, så innebär dagens drygt 3 400, att det säljs fler hästkrafter nu jämfört med då. Traktorerna är betydligt större. För 15 år sedan var 150 hästkrafter en stor traktor men i dag är det en mellanklassmodell. Konventionella traktorer når nu upp till 400 hästkrafter och de midjestyrda och de med band är ännu större.
I Storbritannien passerade man i fjol 150 hästkraftersgränsen för snittstorleken på sålda traktorer, här i Sverige är den 132 hästkrafter. Den effektklass som det säljs flest traktorer i här i Sverige är 110 till 123 hästkrafter, 473 stycken eller nästan 14 procent av totalförsäljningen. Hela 454 stycken har över 200 hästkrafter.
Samtidigt blir traktorerna dyrare, kanske inte dyrare i sig själv, för basmodellerna har i stort sett stått stilla i pris under tre år nu, mycket på grund av kronans förstärkning, men nya traktorer är i dag betydligt mer utrustade än vad som var fallet för 10 år sedan och det gör att priset på varje ny traktor är högre i dag i snitt.
Man väljer ofta till steglös transmission, frontlyft, frontkraftuttag, framaxelfjädring, hyttfjädring, elhydraulik, autostyrning och liknande utrustning som mycket väl kan dra iväg med 500 000 kronor mot baspriset. Mäter man traktorförsäljningen i pengar, rensat från inflation, eller hästkrafter är det troligtvis en ökning år efter år.