Trots att Covid19-krisen visat livsmedelsproduktionens vikt för samhället drar EU ned på jordbruksbudgeten. Under onsdagseftermiddagen kom EU-kommissionens reviderade förslag till EU:s långtidsbudget, inklusive en tillfällig återhämtningsfond i och med den rådande Covid19-krisen. Förslaget hotar både livsmedelsförsörjningen och klimat- och miljöambitioner.
EU-kommissionen föreslår en långtidsbudget med en tillhörande återhämtningsplan. Jordbruksbudgeten får en ökning jämfört med tidigare förslag från 2018, men det är fortfarande inte i nivå med dagens budget utan kommer innebära en sänkning med nästan 10 procent jämfört med nuvarande budget.

– Det är bra att EU-kommissionen prioriterar mer medel till CAP i det nya budgetförslaget jämfört med sitt tidigare förslag, men vi är tyvärr inte ens uppe i dagens nivåer. Det underlag som hittills presenterats ger oss inte information om hur fördelningen ser ut för Sverige, men vi förutsätter att det tillskott EU-kommissionen har aviserat också kommer det svenska lantbruket till del, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF.

Ett starkt EU är viktigt

EU:s långtidsbudget presenteras mitt under Covid19-krisen där många medlemsländer kräver ett gemensamt arbete i EU för att en snabb återhämtning.

– Om EU ska lyckas återhämta sig från den ekonomiska krisen Covid19 skapat och samtidigt ställa om till en grön och klimatneutral ekonomi krävs att livsmedelsproduktionen ges tillräckligt med utrymme i hela EU. En stark gemensam jordbrukspolitik är grundstommen i detta. I Sverige har vi i och med krisen klassat jordbruk och livsmedelsproduktion som samhällsviktig verksamhet, och då borde den stärkas i tider av kris, säger Palle Borgström.

Höga ambitioner blir ett slag i luften

I EU har man högt ställda politiska ambitioner med livsmedelsproduktionen. Förslag inom såväl The Green Deal och Farm to Fork, innehåller förslag på gemensamma åtaganden på klimat-, miljö- och kvalitéområdet. Men utan finansiering genom CAP riskerar ambitionerna bli ett slag i luften.

– Jordbruket är en nyckelsektor ifall EU ska nå sina klimatmål till 2050 och det är viktigt att jordbruket ges tillräckliga instrument för detta. Samtidigt behöver vi öka vår förmåga att producera mat, öppna landskap, energi och många andra produkter som kommer att krävas i den klimatneutrala cirkulära bioekonomin, säger Palle Borgström.

Sveriges regering bland de snåla

Kommissionens förslag ska förhandlas vidare bland medlemsländerna. Den svenska regeringens linje är dessvärre att ytterligare minska EU:s jordbruksbudget vilket leder till omfattande försämringar för jordbrukets möjligheter att utvecklas. Resultatet är en minskad livsmedelsproduktion inom Sverige och minskade möjligheter att jobba med ökad hållbarhet inom jordbruket, något som går stick i stäv med den svenska nationella livsmedelsstrategin.

LRF uppmanar regeringen att istället ta en aktiv och konstruktiv roll i de kommande förhandlingarna om långtidsbudgeten och inte måla in sig i ett hörn med en ensidig besparingspolitik. Det behövs även konkurrenskraftig nationell medfinansiering så att svenska lantbrukare inte missgynnas med sämre EU-ersättningar än andra länder och för att kunna fortsätta arbetet med att ytterligare öka hållbarheten inom jordbruksproduktionen.

– Vi företagare inom det gröna näringslivet önskar att regeringen istället bidrar till de rimliga förutsättningar som krävs för att vi ska kunna producera högkvalitativ mat och klimatsmarta råvaror. Och en stark CAP-budget ger bättre förutsättningar för våra jordbrukskollegor i andra EU-länder att jobba åt samma håll som vi, säger Palle Borgström.