Alla odlare som får bra kvalité och normal skörd ska hålla kvar vid Bintje och King Edvard, men för alla andra är de nya sortförsöken en bra grund för nya sortval på gården.

Skånes Potatisodlarföreningens sortförsök är inne på sitt andra år och ännu är inte de sista officiella siffrorna klara.
– Vi gör utvärderingar i lager nu och har allt klart i februari, säger Anders Andersson, ordförande i föreningen.
Det de redan nu vet är skördenivån i olika försök och dessa visar inte på lika stor skördeökning med betning av utsädet som fallet var i fjol.
– I 2010-års försök gav King Edvard 20 procent större skörd när utsädet betades med Maxim men i år är skillnaden mellan betat och obetat inte så stor, säger Anders Andersson.
Han anser ändå att man har en ekonomisk vinning av att beta. Resultatet beror på årsmånen och den vet man aldrig innan. Det handlar inte bara om totalskörden utan viktigast av allt är att få maximalt med potatis i rätt storlek, det vill säga 40–60 mm. I årets försök gav betad King Edvard samma totalskörd som obetad, men det var större mängd inom 40-60 mm i det betade försöket.
Totalt har Skånes Potatisodlarföreningen 44 sorter med tre olika kvävegödslingsnivåer. Av dessa sätts 4 både som obetat och betat för att se skillnaden.
Föreningen som startade sina försök i fjol har 50 medlemmar som tillsammans odlar 2 500 hektar potatis.
– Potatisarealen inom föreningens medlemmar är i ökande.
Ett försök kostar cirka 6 000 kronor per år och av detta betalar utsädesföretagen hälften medan resten finansieras av föreningen.
Anders Andersson tycker att det är viktigt med deras opartiska försök.
– Utsädesföretagen gör ju egna tester, men de vill ju självklart sälja sitt utsäde så det måste tas med en nypa salt.
Försöken gödslas med tre olika kvävenivåer. Utsädesföretagen anger en kvävenivå i förhållande till Bintje som de rekommenderar men i försöken odlas sorten även med en mindre och en större kvävegiva, den ena 20 procent större och den andra 20 procent mindre.
– Kvävegödslingen kanske det som betyder mest både för skörd samt kvalité.
Sortförsöken är till för att ta fram nya säkra sorter för matpotatisodlaren, men samtidigt är det viktigt att veta att de som får bra skörd och kvalité på gamla sorter som Bintje och King Edvard ska hålla kvar vid det.
– Det finns inga nya sorter som slår dem där de går att odla.
Bintje är lätt att sälja och ger stor skörd. Dessutom är den säker vad gäller den inre kvalitén.
– Den inre kvalitén är ett problem i många nya sorter.
Det som begränsar odlingen av Bintje är risken för skorv, sprickor, missformningar och brunröta. Odlingen måste hållas fuktig och det är nästan ett krav att man kan bevattna. Likaså är det viktigt att man följer intervallet med bladmögelbekämpningar för att undvika brunröta.
– De som klarar detta har en enorm potential med Bintje.
King Edvard är en populär sort som år efter år betingar det högsta priset. Tyvärr är sorten svårodlad och man har förgäves försökt finna dess efterträdare i försök efter försök. Än i dag utgör King Edvard 20 procent av den svenska matpotatisodlingen och ett sätt att klara kvalitetskraven är att finna ny mark för den.
– De som får fram den finaste King Edvarden i dag är odlare i Dalarna, säger Anders Andersson.
King Edvard avkastar mindre än Bintje och ger ofta större andel små potatis och därmed blir kvantiteten säljbar vara mindre.
– De som kan odla King Edvard ska hålla sig till det, konstaterar Anders Andersson.
Det som är ett problem i King Edvard är framförallt känsligheten för att få rost på knölarna, något som ofta ökar under lagringen, och då blir de inte säljbara.
Det finns även försök med mellangrödor för att sanera marken mot rost i potatis, men Anders Andersson kan inte rekommendera någon speciell taktik inom det området.
– Det görs försök som visar på något och så nästa år blir det tvärt om, det är för osäkert så här långt, men det är bra att man undersöker och testar med olika mellangrödor.
Bland de nya sorter som är ett alternativ till Bintje och King Edvard kan nämnas Vivi, Folva och Dido, vilka samtliga ger större skörd än de gamla sorterna. King Edvard svarade som tidigare nämnts bra på betning med Maxim med mindre skorv.
Den högst avkastande sorten är Rafaela som gav 66,4 ton per hektar vid 100 kg N per hektar. Vid 130 kg N gav den 67,7 ton och vid 150 kg N hela 73 ton per hektar. Vissa Sorter får mindre skörd med ökad kvävegiga. Som exempel gav Senna 63,6 ton per hektar vid 100 kg N men minskade till 56,8 ton per hektar vid 130 kg N.
– Det visar att våra försök med olika kvävenivåer är mycket viktiga för medlemmarna.
Jämfört med många andra försök är Skånes Potatisodlarföreningens demoförsök extra intressanta för lantbrukaren. Försöket är förlagt till en representativ plats i ett ordinarie potatisfält i odlingsområdet och sköts med en normal maskinpark. Tanken är att få fram nya sorter som har ett brett användningsområde och därmed kan ge bra ekonomi för odlaren. Lantbrukaren får dessutom indikation på optimal kvävenivå, något som är viktigt i odlingen.
– Vid visningar i fält och resultatredovisningar efter skörd har många medlemmar varit med.
Demoodlingen sätts i början av maj och ogräsbekämpas med Sencor och Fenix i månadsskiftet maj juni. Bladmögelbehandling sker med en konventionell växtskyddsspruta och odlingarna bevattnas med rampbevattning för exakt vattengiva. År 2010 behövdes demoodlingen bevattnas sex gånger, men 2011 inte alls. I mitten av september blastdödas potatisen kemiskt och en månad senare sker skörd med en konventionell upptagare.