År 2020 var antalet sysselsatta i jordbruket 166 300, en minskning med 3 procent sedan 2016 års undersökning. I enskilda företag har antalet sysselsatta minskat med knappt 3 procent och i juridiska företag har antalet minskat med 6 procent sedan föregående mätning.

Antalet män och kvinnor som är sysselsatta inom jordbruk minskade med 4 respektive 1 procent år 2020 jämfört med 2016. Andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruk har ökat till 43 procent 2020, jämfört med 35 procent 2005.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler äldre företagare
37 procent av företagarna i enskilda företag 2020 var äldre än 65 år. För 2016 var motsvarande siffra 34 procent. Drygt 17 procent av de enskilda företagarna år 2020 var kvinnor, motsvarande en ökning med 1 procentenhet sedan 2016.

Av driftsledarna fanns 29 procent i åldersgruppen 55-64 år, följt av åldersgruppen 45-54 år. Andelen kvinnor som är driftsledare i juridiska företag år 2020 var 16 procent, en ökning med 2 procentenheter sedan 2016.

Flest sysselsatta i Västra Götalands län
Flest antal sysselsatta 2020 fanns i Västra Götalands och Skåne län. Av de drygt 30 000 sysselsatta i Västra Götalands län utfördes drygt 9 300 årsverken. I Skåne län utfördes knappt 10 200 årsverken 2020. Sett till antal årsverken per sysselsatt utfördes flest i Gotlands län.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sysselsättning utanför jordbruket
2020 hade 55 procent av företagare, maka/make/sambo och familjemedlemmar i enskilda företag, en sysselsättning utanför jordbruket. Av dessa hade 43 procent en huvudsyssla utanför jordbruket. Totalt bland företagarna hade 36 procent en huvudsyssla och 18 procent en bisyssla utanför jordbruket år 2020.

Strukturundersökningen ger underlag till många beslut
Uppgifterna om sysselsättning i jordbruket är ett resultat från Strukturundersökningen som genomfördes 2020. Under första halvåret 2021 publicerar vi löpande fler resultat från undersökningen. Datum för de olika publiceringarna finns i Publiceringsplanen.

Strukturundersökningen genomförs var tredje eller fjärde år, inte bara i Sverige utan var tionde år även i resten av världen utifrån en överenskommelse i FAO, FN:s organ för jordbruksfrågor. Behovet av statistiskt underlag inom jordbruksområdet är stort. Ur ett internationellt perspektiv handlar det om världens livsmedelsförsörjning, ur ett EU-perspektiv handlar det dessutom om att ha underlag för att bedöma den jordbrukspolitik som förs och ur ett nationellt perspektiv handlar det om hur jordbruket förändras, jordbrukets roll för landsbygden och sysselsättningen.