LRF är inte nöjda med Regeringens krispaket till lantbruket.

35 000 svenskar har hittills permitterats på grund av coronakrisen. Samtidigt är behovet av kompetent personal till vårbruk, skogsplantering och trädgårdsnäring inom lantbruket mycket stort. Regeringens fjärde krispaket stödjer bara till en del lantbruksföretag med akut arbetskraftsbehov.

­ – Det är väldigt bråttom. Vi är med stormsteg på väg in i den mest intensiva säsongen i lantbruket, och det saknas tusentals människor som skulle ha varit på väg till Sverige för att jobba hos oss. Samtidigt vet vi inte hur länge covid-19 påverkar samhället. Vi måste kraftsamla för att säkerställa vår inhemska produktion av livsmedel vilket är särskilt viktigt om krisen blir långvarig, säger Anna Karin Hatt, vd för LRF.

LRF träffar regelbundet, tillsammans med andra aktörer från livsmedelsbranschen, näringsdepartementet. Den stora frågan är hur samhället ska hantera och minimera covid-19:s negativa påverkan på lantbruket och livsmedelsproduktionen. Regeringens fjärde stödpaket som presenterades igår är bra, men inte tillräckligt riktat mot lantbruksföretagen.

– Vi har inte tid att vänta. Det är en oerhört stor utmaning att på kort tid förse lantbruket med kompetent arbetskraft inför säsongen. Vi i branschen behöver tillsammans med regeringen och berörda myndigheter hitta flera olika lösningar snabbt, säger Anna Karin Hatt.

LRF konstaterar att det fortsatt är ett mycket ansträngt läge i primärproduktionen när det gäller arbetskraftsfrågan. Beskedet om slopat fribelopp i CSN är ett regeringsbeslut som kan göra att både studenter och lantbruksstudenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tar chansen att hoppa in i livsmedelsproduktionen eller jobbar med skogsplantering. De 330 miljoner som nu tillförs Arbetsförmedlingen för att underlätta matchning av nypermitterade med lediga jobb, kan också bidra om en del av pengarna går till att lösa lantbrukets arbetskraftsbehov. Annars var krispaketet alltför tunt, det krävs fler åtgärder för att hjälpa skogs- och lantbruksföretagen med deras akuta arbetsbrist.

Lantbruket  behöver inom kort få in många människor både i trädgårdsnäringen, skogsnäringen men även i mjölk- och köttproduktion samt växtodling. Det handlar om att kompensera för de minst 8 000 personer som nu, på grund av stängda gränser och begränsad rörlighet inom och till Europa, inte kan ta sig hit för säsongsarbete i Sverige.

– Ska vi lyckas krävs kraftsamling, och starka incitament för varslade och arbetslösa att söka sig till jobb i det gröna näringslivet. Regeringen behöver säkra att det finns tydliga ekonomiskt incitament att ta ett jobb i de gröna näringarna, kanske i form av en löneutjämningsersättning för den som går från ett mer välbetalt arbete till ett i de gröna näringarna. Dessutom borde regeringen omgående tidigarelägga och utöka praktiken för eleverna på naturbruksgymnasierna. Kan de studenterna komma ut på gårdarna nu kan de ge ett värdefullt tillskott inför och under vårbruket och odlingssäsongen, och inför kommande planteringssäsong i skogen, säger Anna Karin Hatt.