Räcker maten när jorden om 30 år passerar tio miljarder invånare? En viktig del av lösningen är ett smartare lantbruk och just det är också temat för Elmia Lantbruk 24-26 oktober.

Redan i entrén möts besökarna av Elmia Lantbruk Smart Arena. Här presenteras ett tiotal fallstudier om den senaste och framtidens teknik för effektiv och hållbar livsmedelsproduktion.

– Det handlar om robotik, sensorer, mätteknik och beslutsstöd, berättar Mikael Gilbertsson som forskar om precisionslantbruk på RISE.

Han är medlem av juryn i Elmia Innovation Award och den som tillsammans med Elmia gör urvalet till Smart Arena.

Artificiell intelligens, AI, gör insteg i både djurhållning och växtodling. Inom mjölkproduktionen används sedan länge datorer, transpondrar och mjölkrobotar. Nästa steg är att binda ihop systemen. Det kan handla om blockkedjor, metoden bakom valutan Bitcoin, för att förbättra spårbarheten. Ett annat exempel är att producenten kopplas upp mot slakteriet, för att med AI korta köerna och bestämma när det är mest lönsamt att skicka djuren. Under utveckling finns även avancerade prognosmodeller som förutsäger hur mycket grovfoder djuren äter när de är ute på bete.

Men smart behöver inte vara högteknologiskt. Mikael ger ett exempel:

– Från början var lantbrukarna tveksamma till precisionsjordbruk. Det vände när självstyrande traktorer med GPS slog igenom. Då såg de nyttan med tekniken och kunde räkna hem investeringen.

Det ger en bild av teknikintresset inom svenskt lantbruk. Teknik för dess egen skull, tveksamt. Teknik som gör nytta och är lönsam, då är de beredda att satsa.

Nu kommer sensorer som mäter produktkvalitet, t ex för sortering av spannmål direkt i tröskan. Därmed kan rätt kvalitet levereras direkt från gården, istället för att man i nästa steg blandar fram mjöl med optimala egenskaper för t ex bakning och mältning. Det minskar svinn och sänker kostnader, samtidigt som bonden kan få mer betalt.

Ny teknik ökar även tillgängligheten. Här märks redskap och maskiner som förvarnar om att komponenter är på väg att gå sönder. Därmed blir det enklare att förebygga, planera och producera istället för att stå stilla för reparationer.

Drönare är en omskriven del av framtidens lantbruk och får en egen avdelning på Elmia Lantbruk, Drone Zone. En spännande trend är små drönare i flock som tillsammans kan uträtta storverk. Men samtidigt påpekar Mikael att allt inte behöver flyga. Det handlar om att göra smarta val.

– Alternativet till att drönare mäter kvävehalten i grödan är att montera en N-sensor på traktorn, ger han som exempel.

Nytt på marknaden är sensorer för att mäta arbetsresultat, t ex en givare som monteras mellan harv och såmaskin. Den reglerar traktorns och kraftuttagets hastighet för en bra såbädd.

Det smarta lantbruket handlar om bättre anpassning till den egna gården, jorden och åkrarnas olika delar. Lantbrukaren får en ännu viktigare roll, om än mindre fysiskt krävande, och stor betydelse för att tio miljarder människor uthålligt ska kunna äta sig mätta.

Det smarta lantbruket presenteras på Elmia Lantbruk 24 – 26 oktober i utställarnas montrar, på Smart Arena, med seminarier, teknikvandringar och temaytor som Drone Zone.